Traditionen att fira midsommar sträcker sig långt tillbaka och kan ha förekommit redan på förkristen tid. Det finns hällristningar som visar offerriter, danser och fester för att hylla solen och främja fruktsamheten, men det är oklart när under sommaren dessa skedde. De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirande är de isländska kungasagorna från 1200-talet.
Biblisk koppling till midsommar
På 300-talet började den kristna kyrkan fira den helige Johannes döparens dag, som inföll den 24 juni. Firandet spreds i takt med kristendomen och under 1300-talet försökte nunnorna i Sko kloster införa ett folkliga fester för att komma till rätta med det rådande stökiga firandet som bland annat skamlösa visor och dans på kyrkogårdar. På 1400-talet förbjöd ärkebiskopen i Lund dessa midsommarvakor och förvandla det till firandet av Johannes döparen. Midsommardagen kallades just för Johannes döparens dag fram till 1925.
Midsommarhelgen alltid på fredag–lördag
Midsommardagen är allmän flaggdag och helgdag sedan 1953 och infaller i Sverige och Finland alltid på en lördag under perioden 20–26 juni. Midsommarafton – som inte är en allmän helgdag men ändå är en ledig dag för de flesta – infaller med andra ord under perioden 19–25 juni.
Majstången importerad från Tyskland
Den viktigaste symbolen för vårt midsommarfirande är majstången. Maj har i det här avseendet inte med månaden att göra, utan betyder ”att pryda med löv” – att ”maja” stången. Man tror att majstången härstammar från Tyskland och kom till våra trakter under 1600-talet. Det finns teorier om att majstången är en fruktbarhetssymbol, men för det saknas belägg.
Midsommarmaten helgens höjdare
Även om det är fint med små grodornas dans runt midsommarstången är maten höjdpunkten för många. Sill, hackad gräslök, gräddfil och inte minst färskpotatis är klassiska rätter under midsommarhelgen. Öl och nubbe hör till på många matbord, liksom jordgubbar till efterrätt.
