Dricks i Sverige – så dricksar du rätt!

Dricks i Sverige
Lämna dricks om du är nöjd med maten eller serveringen – mer komplicerat än så behöver det inte vara menar etikettexperten Mats Danielsson.
Dricks i Sverige
"Fyra kronor i dricks är nästan oförskämt och då är det bättre att avstå helt", säger Mats Danielsson, etikettexpert.Foto: Privat
Visste du att...

När, hur mycket och till vilka ska vi dricksa? Här finns många oskrivna regler – etikettexperten Mats Danielsson reder ut frågetecknen.

Du sitter på en restaurang och har precis ätit en god måltid, notan kommer in – men hur mycket ska du dricksa? Tio procent? Mer? Mindre? Servitören väntar med kortläsaren och stressen sätter igång. Känner du igen situationen? Vi är många som känner oss osäkra på reglerna för hur vi dricksar i Sverige. Därför ställde vi sex frågor till etikettexperten Mats Danielsson, som driver sidan Etikettdoktorn.

1. Ska man dricksa i Sverige?
– Ja, om du är nöjd med maten eller serveringen, det är inte mer komplicerat än så. Det finns många sätt att visa uppskattning för serveringspersonalen och detta är ett väldigt konkret sätt att göra det på.

2. I vilka situationer ska man dricksa?
– Det är lite olika. Att lämna dricks är vanligast på restaurang, men du kan även dricksa i taxin, då brukar jag runda upp till närmaste tiotal. Däremot brukar man inte dricksa i receptionen på hotell när du ska betala hotellnotan. En del lämnar dricks till städerskan på hotellet, då tycker jag att man ska göra det i början av vistelsen och inte bara lämna överblivna mynt sista dagen.

3. En del tror att dricks ingår i notan, stämmer det?
– Nej, det är en myt. De flesta i dag har aldrig ens upplevt serveringsavgiften (en avgift på tio procent av notan, som serveringspersonalen fick, red. anm.) men ändå tror många att den fortfarande gäller. Förr avlönades serveringspersonalen på det viset, men sedan gjorde facken ett avtal som gav anställda fast lön, och 1993 försvann serveringsavgiften. Dricks är inte obligatoriskt och heller aldrig inbakat i notan.

 

4. När ska man inte dricksa?
– Ofta dricksar du inte vid en vanlig lunch, om de inte serverar dig vid bordet eller gör något extra – det beror på situationen. Ett annat tillfälle är om du går till din stamkrog två gånger i veckan, då behöver du inte dricksa varje gång utan bara någon gång ibland.
– Överlag dricksar man inte i butiker, offentlig verksamhet eller sjukvård – de har ingen rutin för det och tar inte emot pengar på det sättet.

5. Hur mycket ska man dricksa?
– En bra tumregel är mellan fem och tio procent. Här får jag ofta följdfrågan; ”Om jag har en nota på 4 000 kronor, ska jag verkligen lämna 400 kronor i dricks då?” Mitt svar är ja, däromkring. Kan du betala en nota på 4 000 kronor har du nog råd att lägga några hundra kronor till.
– Tänk på att inte ge för lite. Har du en restaurangnota på 356 kronor är det futtigt att avrunda det till 360 kronor. Fyra kronor i dricks är nästan oförskämt och då är det bättre att avstå helt.

6. Hur mycket brukar du själv lämna i dricks?
– Någonstans mellan fem och tio procent, beroende på tillfället och servisen. Är du väldigt nöjd med en middag kan det vara smart att lämna extra mycket i dricks om du planerar att komma tillbaka och vill ha samma bra service, då kommer de ihåg dig.

Fakta: dricks
• Ordet dricks kommer från tyskans ”trinkgeld” som betyder dryckespengar, vilket var en peng man gav serveringspersonalen för att de skulle kunna köpa något att dricka till sig själva.
• Den dricks som medarbetare, på exempelvis en restaurang, får räknas som en skattepliktig inkomst och ska redovisas i deklarationen, oavsett om den skett kontant eller via kortbetalning.

Konto
Spara
Lån
Kredit
Kontakt