I en ny undersökning från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) jämförs hur högt en högre utbildning värderas i lönekuvertet i organisationens 36 olika medlemsländer.
Undersökningen utfördes genom att jämföra hur mycket högre genomsnittslönen för personer med en eftergymnasial utbildning längre än två år är jämfört med genomsnittslönen för gymnasieutbildade. Procentsatserna är relativa och säger alltså ingenting om hur höga lönerna är i kronor för högutbildade, endast hur mycket högre de är jämfört med lönerna hos de med kortare utbildning.
I Sverige är skillnaden i lönestatistiken lägre än i övriga länder. Här ger en längre eftergymnasial utbildning generellt 22 procent högre lön än en gymnasieutbildning – att jämföra med OECD:s totala snitt på 54 procent.
Norge och Danmark ligger på ungefär samma nivå, samtidigt som Finland ligger närmare det generella snittet med en lönenivå som är cirka 35 procent högre.
Mindre skillnad bland andra utbildningsnivåer
Som jämförelse med andra utbildningsnivåer får svenskar med en eftergymnasial utbildning på två år eller kortare i snitt runt 15 procent högre lön. Här skiljer sig siffrorna mer mellan de nordiska länderna. I Danmark är snittet högre, i Norge lägre och i Finland ungefär lika.
När det gäller de som saknar eftergymnasial utbildning är Sverige nära OECD:s totala snitt som ligger på lite mer än 15 procent lägre lön än gymnasieutbildade. Här ligger övriga länder i Norden strax ovanför Sverige.
Det här beror skillnaderna i lönestatistiken på
Siffrorna är ett samspel mellan flera faktorer i ett lands utbildningssystem och arbetsmarknad. Därför är det enligt SCB (Statistiska centralbyrån) svårt att ge en direkt förklaring. Man tror dock att det finns ett samband mellan hur många högutbildade det finns i ett land och hur hög inkomsten för högutbildade är. I Sverige har vi relativt hög andel högutbildade, 44 procent, vilket förmodligen ökar konkurrensen om de högre lönerna.
Statistiken påverkas även av att olika yrkesutbildningar är olika långa i olika länder. I Sverige, Norge och Danmark har förskollärare tre och ett halvt års utbildning, vilket inte avspeglar sig i lönen. Pedagogik- och läraryrkens löner ligger generellt på samma nivå som lönen för gymnasieutbildades, vilket bidrar till att sänka de nordiska ländernas snitt i undersökningen.
Utbildning ger högre lön – oftast
Samtidigt lönar det sig fortfarande att läsa vidare för de flesta akademikeryrken. Om du läst minst tre år på högskola eller universitet får du enligt SACO i genomsnitt 16 procent högre livslön än gymnasieutbildade – och tjänar tack vare det in kostnaderna för din utbildning vid 38 års ålder om du påbörjade din utbildning direkt efter gymnasiet.
Högst lön ger föga förvånande utbildningar inom medicin samt juridik och rättsvetenskap, både i Sverige, Norden och resten av OECD:s medlemsländer.
Det finns dock vissa yrkesgrupper som generellt sett får en lägre livslön av att läsa en akademikerutbildning. Detta jämfört med genomsnittslönen för gymnasieutbildade i Sverige. Det beror på att löneökningen efter avslutad utbildning är så pass liten att den inte täcker upp för kostnaderna av att studera i tre år eller mer. Till dem hör följande:
Akademiska utbildningar som du normalt inte tjänar på ekonomiskt
- Arbetsterapeututbildning
- Fysioterapeututbildning
- Biologutbildning
- Biomedicinsk analytikerutbildning
- Receptarieutbildning
- Tandhygienistutbildning
- Biblioteks- och informationsvetenskap
- Humanistisk utbildning
- Konstnärlig utbildning
- Lärarutbildning för grundskolans tidigare år
- Lärarutbildning för praktiskt-estetiska ämnen (tex bild, slöjd och hemkunskap)
Källor:
scb.se
saco.se
stats.oecd.org
