Vi reser mer och mer utomlands för varje år som går, det gäller såväl svenskar som världens befolkning i stort. 2017 gjorde vi nästan 12 miljoner semesterresor och över två miljoner arbetsresor utomlands. Samtidigt är vi mer miljömedvetna än någonsin och många har en vilja att kompensera för sitt klimatavtryck.
Vad innebär det att klimatkompensera?
När du till exempel klimatkompenserar en flygresa, betalar du en extra avgift för att kompensera för de utsläpp du orsakar. Avgiften används sedan för att minska motsvarande mängd utsläpp någon annanstans i världen, ofta i utvecklingsländer. Det görs genom projekt som plantering av nya träd – för att binda växthusgaser – eller genom utbyggnad av förnybar energi för att ersätta fossilt bränsle.
Klimatkompensation kan också ske genom upphandling av så kallade utsläppsrätter. När du klimatkompenserar din resa köps utsläppsrätter upp, vilket begränsar möjligheten för företag inom el-, industri- och transportindustrin att släppa ut växthusgaser.
Så här gör du för att klimatkompensera
Det går oftast inte att klimatkompensera via flygbolagen. I bästa fall har de en kalkylator där du kan beräkna hur stora utsläpp din resa orsakar. Det finns däremot ett stort antal företag och organisationer som kan hjälpa dig att klimatkompensera. På deras webbplats kan du med några enkla knapptryckningar få hjälp att räkna ut hur stor klimatpåverkan din resa har – och vad en kompensation kostar. Exempel på sådana är:
Klimatkompensera mer än flyget
Även om klimatkompensation är något som främst nämns i samband med flyg, kan man på flera organisationers webbplatser klimatkompensera för mer än sina resor. Genom att svara på frågor om levnadsvanor som köttkonsumtion, elförbrukning och shopping, kan du få en sammanställning över hela ditt klimatavtryck – och klimatkompensera hela din livsstil. På klimatkontot.se kan du göra en utförlig undersökning av dina vanor och se ditt sammanställda klimatavtryck.
Varför skiljer sig priset på klimatkompensationen åt på olika sajter?
Anledningen till att olika kalkylatorer anger olika utsläpp och kostnader beror framförallt på två saker: hur kompensationen beräknas samt i vilken typ av projekt som pengarna investeras.
Hur beräknas vad jag ska betala?
Forskare är relativt överens om de koldioxidutsläpp som flygplan står för, men det råder osäkerhet kring övriga utsläpp kopplade till flygresor. Till exempel bidrar den vattenånga och de kväveoxider som släpps ut i atmosfären till en ökad uppvärmning av jorden. Vetenskapen har inte helt landat i exakt hur stor denna påverkan är, något som gör att kalkylatorer kan visa olika resultat.
Som konsument kan du hålla utkik efter om utsläppen redovisas i CO2 eller i CO2e. Det lilla ”e:t” står för ”koldioxidekvivalenter”, vilket innebär att övriga växthusgasers uppvärmningseffekt har räknats om till samma enhet som koldioxid – och på så sätt har man fått fram den sammanlagda uppvärmningseffekten.
Vart går mina pengar?
Den kompensation du betalar kan skilja sig åt beroende på hur pengarna investeras. Det kan röra sig om en billig utsläppsrätt i EU:s handelssystem, stora vatten- eller vindkraftverk i Kina eller återplantering och bevarande av skog tillsammans med småbrukare. Att sätta sig in i detta kan som konsument kännas snårigt – men är kanske inte heller helt nödvändigt. Håll koll på två saker så vet du att pengarna går till bra projekt och verksamheter:
- Är kompensationen verifierad och certifierad av en oberoende tredje part? Håll utkik efter ”Gold Standard”, som räknas som branschledande med organisationer som Världsnaturfonden och Greenpeace bakom sig.
- Får du ett bevis på att du har klimatkompenserat? Det är viktigt att du som köpare får klimatnyttan redovisad och bekräftad.
Hjälper det att klimatkompensera?
Frågan är omdebatterad, men det generella rådet från miljöorganisationer är: det är bättre att klimatkompensera än att inte göra det. En vanlig invändning är dock att huvudproblemet kvarstår – att vi behöver minska utsläppen.
Världsnaturfonden för fram alternativ till klassisk klimatkompensation, som att hjälpa människor i de länder som drabbas värst av klimatförändringarna. Den här hjälpen kan till exempel ske via mikrolån för solceller. Andra alternativ är att stötta initiativ som Fly Green Fund som jobbar för att föra in mer av det ännu väldigt dyra biobränslet i flygbranschen.
