Ränteavdrag och skuldkvotstak – här är bostadsmarknadens spelregler 2017

Bostadsmarknaden slog nya rekordnivåer under 2016. Men hur ser det ut 2017?
Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare varit emot en nedtrappning av ränteavdraget.
Låna

Bostadspriserna började plana ut under slutet av 2016 – men är bostadsrallyt verkligen över? Samtidigt diskuterar politikerna nya åtgärder för att stabilisera bostadsmarknaden.

För alla som är aktiva på bostadsmarknaden har situationen med ständigt ökande priser – framförallt i storstäderna – varit en källa till både förhoppningar och oro. Bostadspriserna nådde nya rekordnivåer under 2016 och det såldes bostäder till ett sammanlagt värde av 384 miljarder kronor i Sverige.

Nedtrappningen av ränteavdraget

Regeringens vilja att stabilisera situationen genom att minska svenskarnas höga skuldsättning ledde förra året till införandet av amorteringskravet. Men skuldsättningen och oron för en bostadsbubbla är ett fortsatt bekymmer för politikerna – och det grävs vidare i verktygslådan efter instrument som långsiktigt ska stärka landets ekonomiska utveckling.

Ett återkommande förslag som lyfts fram av flera partier är en nedtrappning av ränteavdraget.  I dag får du dra av 30 procent av dina ränteutgifter i deklarationen om du har lånat pengar. I den här typen av frågor brukar politikerna vilja söka brett parlamentariskt stöd – vilket finansminister Magdalena Andersson, som inte har uteslutit förslaget, också har indikerat. Detta för att bostadsmarknaden ska ha långsiktiga spelregler. Men som läget ser ut nu lär frågan om ränteavdraget inte avgöras före nästa val.

I januari öppnade bostadsminister Peter Eriksson (MP) för sänkt reavinstskatt vid bostadsförsäljningar – bland annat för att skapa mer rörlighet på bostadsmarknaden. Men det finns ingen enighet om hur ett sådant förslag ska finansieras och finansminister Magdalena Andersson (S) var snabbt ute och sa nej till en sänkning av reavinstskatten.

Skuldkvotstak inte uteslutet

På Finansinspektionen ­diskuteras ett förslag om ett skuldkvotstak. Något som också skulle kunna ha en dämpande effekt på den höga belåningen. Bland annat har det talats om ett tak på sex gånger nettoinkomsten. Till exempel: Om ett hushåll har en nettoinkomst på 50 000 kronor i månaden (600 000 kronor på ett år) får de som mest låna 3,6 miljoner.

– Vi sitter just nu och räknar på det. Och kommer det ett förslag blir det rejält genomarbetat. Det är viktigt att poängtera att vi bara kan föreslå ett skuldkvotstak – sedan är det politikerna som tar beslutet. Men först måste vi kanske landa i amorteringskravet och analysera det färdigt, säger Henrik Larsson, analytiker på Finansinspektionen.

Kommer det ett förslag blir det rejält genomarbetat.

Henrik Larsson, Finansinspektionen

Mot slutet av förra året såg det ut som att bostadspriserna började plana ut, med Stockholm som tydligast exempel. Så vad tror vi om 2017?
– Vårt huvudscenario för i år är en dämpning av bostadspriserna, vilket vi också har sett under andra halvan av 2016. Det som talar emot är den starka efterfrågan på bostäder då många flyttar till storstadsregionerna. Samtidigt är priserna redan på en hög nivå och räntorna börjar sakta men säkert att ticka uppåt, säger Henrik Larsson.

Vad skulle kunna utlösa ett kraftigt prisfall på bostäder?
– Snabbt och kraftigt stigande räntor. Det som händer i omvärlden påverkar även den svenska bostadsmarknaden. Just nu finns det många osäkerhetsfaktorer både politiskt och geopolitiskt.