Nivåerna för ränteavdraget har länge varit en het potatis i svensk politik. Ämnet är uppe för diskussion med jämna mellanrum och är nu aktuellt igen. Den stora kostnaden för statskassan, som ränteavdraget skapar, har drivit på frågan, likaså de eskalerande bostadspriserna.
Förespråkare av förändringen menar att en nedjustering skulle göra det mindre attraktivt att låna pengar och på så vis kyla ner en överhettad bostadsmarknad. Även om ett valår gör att de politiska partierna tassar försiktigt kring frågan, verkar de ändå överens om att någonting måste göras. Det handlar mest om i vilken takt och i vilken omfattning avdraget ska justeras.
Så fungerar ränteavdraget
Alla som har lån får göra avdrag i deklarationen på sina räntekostnader, ett avdrag som i dagsläget ligger på 30 procent för alla med ränteutgifter på upp till 100 000 kronor per år. För den som betalar mer än 100 000 kronor i ränta per år är avdraget 21 procent på den del som överstiger 100 000 kronor. Ränteavdrag får göras för alla typer av lån – till bostad, bilköp eller olika former av konsumtionslån.
Avdraget infördes ursprungligen för att hjälpa människor att låna pengar för att exempelvis kunna köpa en bostad – men nu anser alltså allt fler att det spelat ut sin roll. Senast avdraget justerades var på 1990-talet i samband med den nya skattereformen då det sänktes från 50 procent till dagens 30 procent.
Ränteavdragen gör att vi har fått en allt större minuspost i vår svenska budget.
Ingen anledning till oro
För att hitta en lämplig tidpunkt för en nedjustering, samt en väg vidare för att eventuellt ta bort ränteavdraget helt, krävs en politisk enighet kring frågan. Annika Creutzer, privatekonomisk expert, tror att vi närmar oss en sådan.
– Det behövs en stabil och hållbar lösning som man tar fram tillsammans, eftersom inget parti riktigt vågar leda frågan själv. Men något måste göras, ränteavdragen gör att vi har fått en allt större minuspost i vår svenska budget. Det blir dessutom en mindre kännbar reform om den görs i ett lågt ränteläge än om man väntar till senare när räntorna ligger på en högre nivå, säger hon.
Hon påpekar att du som privatperson inte behöver vara särskilt orolig. I slutändan behöver det inte handla om så mycket mer pengar att betala per månad.
– Säg att du i dag har ett miljonlån där du betalar 1,5 procent i ränta. Om ränteavdraget sänks från 30 till 25 procent, ökar kostnaden per månad med 63 kronor efter skatteavdraget. Det motsvarar en räntehöjning på 0,1 procentenheter, säger hon.
Gradvis justering troligast
Men detta är räknat på en relativt liten justering, hur blir det om ränteavdraget försvinner helt? För ett lån på en miljon kronor och en ränta på 1,5 procent betalar du i dag – med 30 procents ränteavdrag – 10 500 om året. Om avdraget försvinner betalar du istället 15 000 om året, vilket blir 4 500 kronor ytterligare per år. Men hit lär vi inte komma på ett tag, det troligaste är att justeringen sker gradvis.
– I Danmark gjordes en nedjustering av ränteavdraget med en procentenhet per år och det har gått väldigt bra. Sverige skulle kunna följa den modellen, eller sänka från 30 till 25 procent i ett svep och därefter med en procentenhet per år ner till 20 procent, säger Annika Creutzer.
Jag tror att politikerna kommer att gå försiktigt fram.
Nya och gamla lån
Men alla är inte helt övertygade om att avdraget kommer sänkas inom en överskådlig framtid. Villaägarnas boendeekonom Håkan Larsson tror att det kan vara vanskligt att utföra en sådan åtgärd just nu.
– För ett år sedan var jag rätt säker på att det skulle komma ett beslut om en avdragsjustering efter valet. Men nu ser det skakigt ut på bostadsmarknaden och den prisnedgång vi ser kan leda till problem för ett antal bostadsutvecklare. Det är i dagsläget svårt att förutse alla spridningseffekter av detta, så jag tror att politikerna kommer att gå försiktigt fram, säger han.
Om en justering ändå skulle komma till stånd tror han på att endast låta den omfatta nya lån. På så vis ändras inte förutsättningarna för de som redan tagit bolån och skapat en ekonomisk kalkyl utifrån detta.
– En variant är att sänka ränteavdraget för nya lån, samtidigt som flyttskatten sänks, alltså reavinstskatten. Lägre flyttskatter höjer rörligheten och utbudet på bostadsmarknaden, samtidigt som lägre ränteavdrag på nya lån dämpar pris- och skuldutvecklingen.
Inte bara bolån
Annika Creutzer avslutar med att påpeka att den eventuella justeringen även gäller alla former av konsumtionslån – inte bara bolån. Därför tror hon på det sänkta ränteavdraget som en väg framåt för att minska statens kostnader. Det är även ett bättre sätt att reglera bostadsmarknaden än att införa stränga amorteringskrav som stänger unga ute från bostadsmarknaden.
– Flera konsumtionslån har hutlösa räntor och det är frågan om staten ska subventionera dessa. Om ett kontokortsföretag väljer att ta ut 25 procent i ränta, ska vi då via statskassan betala 30 procent av det? Jag tycker inte det, säger Annika Creutzer.
Så förbereder du dig för en eventuell sänkning av ränteavdraget
1. Drabbas inte av panik
Om ränteavdraget sänks sker det förmodligen etappvis, vilket gör att du har god tid på dig att anpassa din ekonomi. Ett sänkt ränteavdrag är faktiskt inte heller så farligt som det låter. Om du räknar på det innebär det inte så mycket mer pengar att betala per månad – inte ens med ett relativt stor lån.
2. Fundera på vilken typ av bostad du verkligen behöver
Det kan vara en idé att se över möjligheten att bo mindre, eller att köpa bostad i mindre centrala områden.
3. Gör en ”brandövning” av din ekonomi
Sätt dig ner en gång om året och se över din ekonomi: vad händer om räntan förändras, eller om avdragsrätten förändras. I en familj kan man fundera på vad som händer om någon blir arbetslös, långvarigt sjuk eller om man skiljer sig? Stora händelser i livet påverkar betydligt mer än exempelvis räntor på bolån.
