Finansinspektionen: Amorteringskravet har fått effekt

Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, varnar för makroekonomiska risker när räntorna stiger.
I april presenterade Finansinspektionen (FI) sin bolånerapport baserad på nya bolån under hösten 2016.
Låna

Amorteringskravet har fått en större effekt än väntat. Samtidigt finns det risker när räntorna börjar stiga. Det visar Finansinspektionens årliga bolånerapport.

Svenska hushåll har lån på 3 563 miljarder kronor och en majoritet av de lånen består av bolån. Finansinspektionen menar att det ekonomiska läge vi befinner oss i just nu är unikt – med historiskt låga räntenivåer och bostadspriser på rekordnivå.

– Det kommer inte att vara för evigt. Om något går fel med bolånemarknaden får det allvarliga konsekvenser. Vår roll är att se till att hushållen och den finansiella sektorn är rustade, sa FI:s chefsekonom Henrik Braconier på en pressträff.

Om något går fel med bolånemarknaden får det allvarliga konsekvenser.

Henrik Braconier, chefsekonom Finansinspektionen

Vi köper billigare små- och fritidshus

Under sommaren 2016 infördes amorteringskravet för alla vars bolån överstiger 50 procent av bostadens marknadsvärde. Årets bolånerapport är en första indikation på hur amorteringskravet har påverkat hushållens skuldsättning.

Ett glädjande trendbrott enligt Finansinspektionen är att skuldkvoten – hushållens skulder i jämförelse med inkomsterna – för nya bolånetagare inte fortsätter att öka. Det beror i hög grad på amorteringskravet. Enligt Finansinspektionens rapport köper hushållen billigare småhus och fritidshus och tar mindre lån vilket har lett till att hushållens marginaler har ökat. Däremot köper svenskarna lika dyra bostadsrätter som tidigare.

De högsta skuldkvoterna finns i storstadsområdena där också bostadspriserna är som högst. Den genomsnittliga bostadsägaren i Stockholm belånar sig ungefär fem gånger sin årliga inkomst. Finansinspektionen har därför inte skrotat förslaget på skuldkvotstak som kan komma att införas under 2018.

Bolånen kan få effekter på konsumtionen

Trots ökade marginaler för hushållen ser Finansinspektionen makroekonomiska risker när svenskarna så småningom får betala allt högre räntor. Många hushåll har fortfarande hög belåningsgrad  – hur mycket lån du har på din bostad i förhållande till marknadsvärdet.

De hushållen riskerar att dra ned sin konsumtion när det unika ränteläget försvinner, menar Finansinspektionen. En ränteökning med 3 procent skulle minska hushållens konsumtion med 2,5 procent enligt FI:s beräkningar. Hushållens konsumtion utgör ungefär hälften av Sveriges BNP.

Läs mer på Finansinspektionens webbplats.