Från och med 1 januari 2021 slopas uppskovsräntan, det vill säga den skatt du betalar om du sålt en bostad med vinst och fått uppskov med att betala reavinstskatten.
Uppskovsräntan ligger i dag på cirka 0,5 procent av hela uppskovsbeloppet. I maj 2020 hade 600 000 personer uppskov på i genomsnitt 500 000 kronor. De betalar i genomsnitt 2 500 kronor per år i uppskovsränta.
Förslaget om att ta bort uppskovsräntan kommer från regeringen och Centerpartiet och Liberalerna. Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska inlåsningseffekterna. Då beloppet för uppskovsräntan är relativt lågt är det dock många som ifrågasätter effekten av slopandet. I en intervju med TT Nyhetsbyrå säger Daniel Waldenström, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) som har studerat frågor relaterade till rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige och Europa, så här:
– Jag ser inte någon stark koppling till rörligheten. Jag bedömer att den stora mentala kalkylen som människor gör framför allt handlar om själva reavinstskatten. Uppskovsräntan är det nog få som för in i flyttbeslutet eftersom den är så mycket mindre i sammanhanget. Det är därför jag säger att denna åtgärd sannolikt har en väldigt liten effekt.
De nya reglerna kring uppskovsräntan gäller i deklarationen som lämnas 2022.
Mer om reglerna hittar du på regeringen.se
Vill du veta mer om uppskov och vinstskatt, läs våra artiklar:
Vinstskatt vid försäljning av bostadsrätt – gör så här
Vad betyder uppskov?
