I december är det dags för Riksdagen att rösta om regeringens höstbudget.
I höstbudgeten och de reformer som presenterades i våras föreslår regeringen reformer för sammanlagt 45 miljarder kronor under 2016.
Det ska satsas mer på arbetslösa, pensionärer och barnfamiljer. Föräldraförsäkringen höjs från 225 till 250 kronor per dag. Pensionärer med en pension upp till 20 000 kronor i månaden får sänkt skatt. Barn under 18 år får gratis medicin, och långtidssjukskrivna kan få fortsatt sjukpenning efter 2,5 år då den tidigare bortre gränsen slopas.
De som påverkas negativt nästa år, om budgeten går igenom, är de med högre inkomster och de som använder sig av rut- och rot-avdraget. Taket för rut-avdraget sänks från 50 000 till 25 000 kronor per år och du får endast dra av 30 procent av arbetskostnaden för rot jämfört med de nuvarande 50 procenten.
Dessutom kommer bland annat skatten för diesel och bensin höjas, jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor i månaden trappas ner och en löneskatt för personer över 65 år införs.
De flesta utgifterna kommer att finansieras med höjda skatter.
Starkare ekonomisk utveckling
Men det är inte bara regeringens budget som påverkar hur ekonomin för privatpersoner blir nästa år. Mycket tyder på att en starkare utveckling i omvärlden, tillsammans med den pågående återhämtningen i Europa, gör att det finns goda chanser för den svenska ekonomin att förbättras de kommande åren.
– I år var inflationen väldigt låg, närmare noll, men nästa år blir det högre inflation igen. Redan i år hade Sverige en starkare ekonomisk utvecklig och den kommer att hålla i sig även under 2016. Sysselsättningen och investeringarna ökar i hög takt, många får nya jobb och de som redan har jobb kan få en hyfsad ökning av realinkomsten. I och med Europas återhämtning kan vi dessutom exportera mer, säger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Jesper Hansson säger att de inte har gjort någon ny prognos efter regeringens budgetproposition, men han tror inte att regeringens förslag på skattehöjningar kommer att påverka genomsnittshushållets inkomster särskilt mycket.
– De med högre inkomster får lite högre skatt i och med det sänkta jobbskatteavdraget, i gengäld får arbetslösa höjda tak i a-kassan. Så de arbetslösa får det bättre och höginkomsttagarna får en liten skattehöjning.
Vad tror du om förslaget om amorteringskrav och ett slopat ränteavdrag?
– Riksbanken kommer att hålla räntan låg även nästa år. Gällande amorteringskravet kommer vissa hushåll tvingas att amortera, det är en bra åtgärd men det kommer i teknisk mening inte ha någon stor påverkan på alla hushåll. Ränteavdraget vet vi inte vad som kommer att hända med. Men vi tror och hoppas att om man inför begränsningar där kommer man att göra det gradvis och försiktigt och det är därför inget som kommer märkas av jättemycket nästa år. Det hade varit ett misstag av politikerna annars, man vill inte påverka hushållens ekonomi för mycket och för snabbt.
Vad bör man som privatperson tänka på inför nästa år?
– Räntorna är fortfarande historiskt låga, och även om de inte kommer stiga nästa år måste man börja planera för att de kommer stiga framöver. Så mitt råd är att passa på att amortera lite mer nu när räntorna fortfarande är så låga.
Läs hela regeringens höstbudget här.
Uppdatering: läs vad som gäller för rutavdrag 2017.
