Innan oenigheterna går så långt som till en rättstvist finns det mycket du kan göra för att förenkla situationen. Något som underlättar är att alla arvtagarna känner till vad som gäller och vad som behöver göras. Därför är det bra att börja med att skriva en checklista över det viktigaste som måste göras, som att ta hand om husdjur, eftersända posten, säga upp prenumerationer och ta hand om soporna. Checklistor av den här typen brukar finnas hos begravningsbyråer.
Bouppteckning
Om den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna måste en bouppteckning göras. Bouppteckningen är det dokument som visar den avlidnes tillgångar och skulder och behövs exempelvis för att bankkonton ska kunna avslutas och hus säljas. Det vanligaste är att låta en jurist göra bouppteckningen, men tänk på att kostnaden för detta kan variera beroende på dödsboets innehåll. Istället för att betala så mycket som 10 000 kronor för en relativt okomplicerad bouppteckning kan ni göra det själva.
Oavsett om du tar hjälp eller gör det själv är det klokt att börja med att gå igenom dödsboet och alla föremål som hör till – det finns oftast många fler saker att ta hand om än du tror. Därefter är det bra att göra en tidsplan för projektet med en tydlig deadline. Dela upp ansvaret mellan arvtagarna. En av er ska till exempel vara dödsbovårdare och ha ett mer övergripande praktiskt ansvar.
Arvskifte
Som arvinge blir du inte genast ägare till de tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. I regel övergår äganderätten till arvingarna först vid själva fördelningen av arvet som kallas arvskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som räknas som en egen juridisk person som företräds och förvaltas av dödsbodelägarna.
Alla som ärver ska skriva under en arvskifteshandling som är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Hur detta ska gå till avgörs av arvtagarna själva om inget annat framgår av ett eventuellt testamente.
Att dela ett arv
Vid arvskifte underlättar det ofta att utgå från tillgångarnas marknadsvärde. Om ni har svårt att komma överens kan de mest värdefulla sakerna värderas med hjälp av en värderingsman. Tänk bara på att tillgångarnas värde kan förändras om det går lång tid mellan värderingen och uppdelningen, inte minst när det gäller värdet på exempelvis aktier och guld.
Även om ni är överens om föremålens värde i dödsboet kan det vara svårt att dela upp dem. När det gäller föremål med högt affektionsvärde kan ni turas om att välja efter ett turordningssystem. Det kan även underlätta att sortera föremålen i olika kategorier: Det som ska sparas, det som kanske ska behållas, det som ska säljas, det som ska ges bort och det som ska slängas. När detta är klart är det lättast att gå igenom och packa en hög i taget. Mest tidskrävande är ofta allt personligt småplock. För att spara energi och tid kan det packas och tas om hand vid ett senare tillfälle.
Boutredningsman
Om du inte kommer överens med de andra arvingarna om hur dödsboet ska tas om hand eller hur bouppteckningen ska se ut kan tingsrätten efter en skriftlig ansökan utse en boutredningsman. En boutredningsman gör utredningen av dödsboet och upprättar bouppteckningen. En boutredningsman kan också vara skiftesman och genomföra arvsskiftet, lämna ut egendom till delägarna och sedan avveckla dödsboet.
Varför testamente?
Den så kallade arvlåtarens släktingar ärver i en viss ordning som framgår av Ärvdabalken (1958:637). För den som önskar en annan fördelning är det viktigt att skriva ett testamente. Det kan vara så enkelt som att du vill säkerställa att en särskild person som har betytt mycket för dig, men som inte är arvinge, ska få ärva något efter dig.
För gifta par med särkullsbarn är det ofta nödvändigt att skriva testamente. Utan ett testamente som säger någonting annat har särkullsbarnen rätt att få sin del av arvet direkt när föräldern avlider. För den andra maken kan detta betyda att hon eller han blir tvungen att sälja bostaden för att ha råd att lösa ut bonusbarnen. Genom ett testamente kan man se till att arvet skjuts upp och att bråk undviks genom att det är tydligt hur fördelning och förvaltning ska ske.
Vad kan gå fel?
Det blir allt vanligare att arvstvister går till tingsrätten, vilket bland annat beror på att testamenten ofta skrivs om och formuleras på egen hand. Fel termer, otydligheter och att formkraven inte uppfylls kan skapa begreppsförvirring och göra att innebörden kan tolkas på olika sätt. Detta kan både leda till tvister och att testamentet ogiltigförklaras.
Inte sällan missar testatorn att det finns begränsningar i rätten att testamentera. Det är till exempel inte möjligt att helt testamentera bort ett barns rätt till arv. Ytterligare ett vanligt fel som kan leda till ett domstolsärende är testamenten som är felaktiga eftersom de bygger på bristfälliga mallar som är hämtade från internet. Är testamentet dessutom ogiltigt bevittnat underkänns det i tingsrätten vid en tvist. Med andra ord är det viktigt, om du saknar juridiska kunskaper, att ta hjälp av en jurist när du ska upprätta ett testamente.
Läs också:
• Var ska jag förvara testamentet? (och andra viktiga papper)
