I maj 2018 skickade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till alla Sveriges hushåll. I den finns information om vad du kan göra för att förbereda dig för till exempel ett längre strömavbrott eller en rejäl storm, men det enda som står om ekonomi är att det kan vara bra att ha kontanter i mindre valörer hemma.
Den egna ekonomins krisberedskap kan emellertid behöva lite mer omtanke än så. För i tider när insamlingen till klasskassan går via Swish, maten betalas med kort och du i princip aldrig använder kontanter blir samhället visserligen smidigt, men också sårbart.
Dels kan det uppstå långvariga problem, som när Cyperns banker tvingades stänga i flera veckor 2013 och människor inte kom åt sina pengar. Dels kan det uppstå kortvariga problem som när Kista, i Stockholm, drabbades av ett dygns strömavbrott 2011. Då slutade butikernas kassasystem att fungera, och även om viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och SOS Alarm har reservkraftverk är det inte säkert att betalsystemen går att använda som vanligt. Det i sin tur gör det svårt att handla mat, mediciner och andra livsnödvändiga varor.
– Många banker har rutiner vid strömavbrott för att omfördela verksamhet och funktioner till de kontor som har ström, säger Oskar Westesson, initiativtagare till innovationsprojektet Krislåda.nu inom Lunds universitet.
– Däremot kan du inte göra uttag i bankomater som saknar ström. Om inte butikens kortterminal har batteri kan du inte heller använda kreditkort.
Prepping för privatekonomin
Ett råd från många som jobbar med krisberedskap är därför att ha lite kontanter hemma för att kunna klara de nödvändigaste inköpen.
– Det fungerar ofta bra vid kortare kriser, men vid längre kristillstånd som till exempel krig kan priserna bli så höga att det blir svårt att köpa något över huvud taget vilket kan leda till olika former av bytesekonomi, säger Oskar Westesson.
– Sedan är det kanske inte så stor risk för det i Sverige just nu, men jag tycker generellt att vi borde lyfta det privatekonomiska perspektivet i krisberedskapen för det är en viktig fråga som jag tycker att det tyvärr pratas för lite om.
Tips: 5 steg för att krisförbereda din privatekonomi
- Ha lite kontanter hemma, och tänk på att det ska vara i små valörer eftersom det kan vara svårt att få växel. Det är svårt att säga en generell summa, men räkna ut hur mycket du behöver för att kunna köpa mat till dig och din familj i några dagar så har du en bra utgångspunkt. Behöver ni livsviktiga mediciner lägg till några kronor även för det. Tänk bara på att ditt försäkringsbolag förmodligen har en gräns för hur mycket kontanter som täcks av hemförsäkringen vid ett eventuellt inbrott.
- Om du inte har el men ändå kan komma åt telefonnätet kan det vara bra att ha en solcellsdriven eller vevdriven laddare så att du kan generera egen el och genomföra dina betalningar.
- Ha gärna ett konto med reservpengar på en annan bank än din vanliga så är du lite mindre sårbar om din vanliga bank får problem med sina system.
- Ha ett reservförråd av de viktigaste livsmedlen hemma så att ni klarar er några dagar även om betalningssystemet skulle få problem. Då minskar även mängden kontanter du behöver ha hemma.
- Fråga din kortutgivare om de erbjuder stöd för offlineköp i butik.
