Pantbrev och lagfart – här är guiden med allt du behöver veta

En lagfart är ett bevis på att du äger din fastighet eller tomträtt.
Pantbrevet ska täcka skulden för hela lånet.
Hem och familj

När du står inför ett husköp kan det dyka upp många nya ord – pantbrev och lagfart är några av dem. Här får du veta allt du behöver om just pantbrev och lagfart.

Vad är pantbrev?

När du ska köpa hus behöver du ofta ta ett bolån för att finansiera köpet och då lånar du med huset som säkerhet, du pantsätter alltså bostaden och en inteckning görs i fastigheten. Den här säkerheten kallas för pantbrev och är ett bevis på inteckningen. Ett pantbrev innebär att banken kan kräva att du säljer ditt hus om du inte kan betala dina lån.

Om du köper en bostad som har pantbrev sedan tidigare kan du använda det, men om beloppet på ditt lån är högre än det tidigare pantbrevet behöver du ansöka om ett till pantbrev. Pantbrevet ska täcka skulden för hela lånet.

Exempel: Har du ett lån på 1 500 000 kronor och de tidigare pantbreven är värda 1 000 000 kronor behövs ett nytt pantbrev på 500 000 kronor.

Du behöver inget pantbrev när du köper en bostadsrätt eftersom att den inte räknas som fast egendom.

Räkna ut pantbrev

Kostnaden för ett pantbrev kallas för stämpelskatt och är 2 procent av summan för ditt pantbrev. Tar du ett lån på tre miljoner och fastigheten saknar pantbrev får du alltså betala 60 000 kronor för ditt pantbrev. Dessutom tillkommer en expeditionsavgift på 375 kronor för Lantmäteriets handläggning.

Ansök om pantbrev

Du ansöker om pantbrev hos Lantmäteriet och det är även till dem du betalar stämpelskatt och expeditionsavgift.

Ett pantbrev kan vara i både pappersform och digitalt – då kallas det för datapantbrev. I dag är det vanligast att ansöka om datapantbrev på grund av säkerhetsskäl och eftersom att alla stora banker är anslutna till pantbrevssystemet. Har du ett pantbrev i pappersform kan det vara bra att göra om det till datapantbrev för att inte riskera att det försvinner. Det kan du göra hos Lantmäteriet gratis.

Döda pantbrev

Om du har tappat bort eller förlorat ett skriftligt pantbrev kan du hos Lantmäteriet ansöka om att döda pantbrevet. Det kan göras på två sätt.

1. Du dödar både pantbrevet och inteckningen i fastigheten. För att kunna göra det krävs att inteckningen är äldre än tio år och att pantbrevet inte visats upp i något inteckningsärende de senaste tio åren.

2. Du dödar pantbrevet men inte inteckningen i fastigheten. För att kunna göra det krävs att du kan intyga att du har haft ett pantbrev, berätta var det förvarats och hur det kommit bort.
Läs mer här.

Vad är lagfart?

En lagfart är ett bevis på att du äger den fastighet eller tomträtt du har köpt, fått, ärvt eller bodelat.
Du behöver ingen lagfart när du köper en bostadsrätt eftersom att det är bostadsrättsföreningen som äger din bostad.

Räkna ut lagfart

Kostnaden för lagfart kallas för stämpelskatt och är 1,5 procent av köpeskillingen, det vill säga bostaden pris, eller taxeringsvärdet. Stämpelskatten beräknas på det med högst belopp av de två.
Exempel: köper du en bostad för tre miljoner ligger lagfarten på 45 000 kronor, plus en expeditionsavgift på 825 kronor.

Ansök om lagfart

Du ansöker om lagfart till fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet. Förutom ansökan ska du skicka in en förvärvshandling, till exempel köpebrev, gåvobrev, bouppteckning eller bodelningshandling. Lagfarten lagras sedan digitalt i Lantmäteriets fastighetsregister. Din ansökan och betalning måste vara inne senaste tre månader efter att kontraktet har skrivits.

Tips! Kom ihåg att kostnaderna du har betalat för pantbrev och lagfart är avdragsgilla i din deklaration vid försäljning. Ska du betala vinstskatt kan den alltså bli lägre.