Billig bostadsrätt
Den så kallade BRF 2.0 är en bostadsrättsform där köparen betalar en låg insats, men istället har en högre månadsavgift. Föreningen står i sin tur för hela bolånet. Dessa billiga bostadsrätter introducerades för att sänka trösklarna för de som i dagsläget inte klarar av ett lån.
Meningarna går dock isär om hur månadsavgifterna för dessa bostäder kommer utvecklas i framtiden. Det finns en oro att de kan höjas ännu mer utan att lägenhetsinnehavaren kan påverka det, på grund av att köparen väljer bort den rätt till styrelserepresentation som kommer med en vanlig bostadsrätt. Andra menar att det är troligt att avgifterna snarare sänks ju längre en konsument innehar en lägenhet, i och med att föreningen hela tiden amorterar på lånet.
Andelsägare
Andelsägarlägenheter kan beskrivas som en bostadsrätt utan förening. Du köper en andel i fastigheten och betalar sedan varje månad en förvaltningsavgift till husets huvudägare. Du har själv det inre underhållsansvaret för din lägenhet, vilket gör att du betalar lägre hyra än för motsvarande hyresrätt. Huvudägaren av fastigheten står för yttre skötsel och investeringar i fastigheten.
Konceptet med andelsägarlägenheter är framtagen för att ge köparen stor frihet, men också ett ökat ansvar. Det kan vara ett bra alternativ för dig som tycker att det är skönt att slippa ta del i fastighetens förvaltning. Andelsägarlägenheter har dock fått kritik för oklarheter kring det avtal som reglerar köpet. Jämfört med att till exempel köpa en bostadsrätt har du väldigt lite rättigheter och du får till exempel inte göra rotavdrag.
Hyrköp
Att hyrköpa en lägenhet är en möjlighet som erbjuds unga personer upp till 35 år. Den boende hyr lägenheten med option att köpa loss den inom fem år. Boendeformen uppkom för att ge unga personer – som kanske inte kan ta ett lån i dagsläget – möjlighet att komma över en nyproducerad bostad och under några års tid fundera över och planera sitt bostadsköp.
Att hyrköpa hus kan kännas som ett attraktivt alternativ då du får möjlighet att under en tid ”provbo” huset för att se om du trivs med bostaden, läget, platsen och grannar. Tanken är att du efter denna hyresperiod ges möjlighet att köpa huset. Men du bör vara lite försiktig. Det finns inga riktigt standardiserade avtal kring att hyrköpa hus, det handlar mest om att du och säljaren kommer överens om en tidpunkt i framtiden då en fastighetsaffär kommer att erbjudas. Detta kan sluta med att säljaren drar sig ur, eller att du av någon anledning i slutändan ändå inte får köpa huset.
Ägarlägenhet
2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Boendeformen innebär att du själv äger din lägenhet i ett flerbostadshus. Du disponerar fullständigt lägenheten och kan måla om, byta kök eller göra andra förändringar utan att behöva ta hänsyn till en förenings stadgar och regler. Vill du hyra ut lägenheten kan du göra det utan att ansöka om tillstånd. Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjlighet att pantsätta och belåna sin bostad.
I andra delar av Europa är ägarlägenheter betydligt vanligare än i Sverige. Modellen har införts för att bredda utbudet av bostäder. Svenska byggföretag får här nya möjligheter att erbjuda eget ägande av lägenheter. Modellen med ägarlägenheter öppnar också upp för privatpersoner att bli hyresvärdar.
Kooperativ hyresrätt
En kooperativ hyresrätt är ett mellanting av hyres- och bostadsrätt. Du hyr lägenheten på ungefär samma villkor som en vanlig hyresrätt, skillnaden är att du hyr lägenheten av en kooperativ hyresrättsförening istället för av ett fastighetsbolag. Du har på så vis ett större inflytande över ditt boende än till exempel i en vanlig hyresrätt.
Medlemmarna av kooperativet beslutar tillsammans i vilken utsträckning förvaltningen ska ske via egna arbetsinsatser eller via annan entreprenör. Om medlemmarna väljer att själva utföra arbetet får de boende en lägre hyra. Det kan vara bra att tänka på att hyrorna i kooperativa hyresrätter beslutas av föreningens styrelse. Som hyresgäst kan du därför inte få din hyra prövad av hyresnämnden.
