Minskat bostadsbyggande – så kan det påverka dig

En bromsande faktor för byggindustrin är bristen på arbetskraft. Resurser behövs inte bara inom nybyggnationen, utan även för upprustning av det befintliga beståndet av bostäder. Det säger Anna Broman på Sveriges Byggindustrier.
Bostadsbyggande
Bostadsbristen gör att det blir svårare för bland annat unga, studenter och nyanlända att hitta åtkomliga bostäder.
Hem och familj

Sveriges bostadsbyggande har bromsats in kraftigt och är nu betydligt lägre än behovet. Vad händer när bostadsboomen avtar?

Efter att ha ökat under flera år har bostadsbyggandet i Sverige bromsats in och börjar nu minska för första gången sedan 2012. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, byggdes det flest bostäder 2017 då drygt 51 500 bostäder färdigställdes, vilket är det högsta antalet sedan 1992. Nu visar statistiken att 13 procent färre bostadsbyggen påbörjades under det första kvartalet 2018 jämfört med samma period året innan.

Samtidigt som byggboomen avtar ser vi alltjämt en bostadsbrist i Sverige som har lett till utbredd trångboddhet, hemlöshet och att allt fler unga bor kvar hos sina föräldrar. Att bostadsbyggandet minskar, trots bostadsbristen och en snabbt växande befolkning, beror på många faktorer. Dels är det mer lönsamt att bygga bostäder åt välbeställda hushåll, ett segment som börjar bli mättat, dels har försöken att öka rörligheten på marknaden misslyckats.

Bostadsbyggande
Anna Broman, Sveriges Byggindustrier.
Så påverkas du

Regeringens strängare amorteringskrav, med syfte att minska hushållens skuldsättning, har tillsammans med flera bankers skuldtak bidragit till en minskad efterfrågan på bostadsmarknaden. Enligt Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier, har dessa åtgärder slagit hårdast mot de grupper som saknar kapital eller möjligheten att låna till att köpa bostad. Det har också lett till en mer turbulent bostadsmarknad.
– För byggbolagen innebär den minskade efterfrågan att det blir svårare att påbörja nya projekt. Vår bedömning är att antalet påbörjade bostäder minskar med 30 procent mellan 2017 och 2019.

Bengt J Eriksson som är bostadsmarknadsanalytiker på Boverket menar att det även påverkar konsumenterna:
– När man inte känner till de långsiktiga spelreglerna upplevs marknaden som mer osäker. Troligtvis är det fortfarande en god idé att köpa en bostad om man behöver någonstans att bo på längre sikt. Däremot är det kanske inte rätt läge att spekulera i bostäder.

Bostadsbyggande
Bengt J Eriksson, Boverket.

Utöver osäkra bostadspriser får bostadsbristen djupgående konsekvenser för samhället i stort, menar Bengt J Eriksson.
– Det blir svårare för bland annat unga, studenter och nyanlända att hitta åtkomliga bostäder. Segregationen i samhället ökar vilket kan bidra till sociala problem. Även arbetsmarknaden hotas och i förlängningen även den ekonomiska tillväxten.

Stora utmaningar

Enligt Boverkets beräkningar kommer det att behövas 600 000 nya bostäder under de närmaste nio åren. För få har byggts under de senaste åren, och eftersom befolkningsökningen förväntas vara särskilt hög de närmaste åren, behöver 80 000 bostäder byggas per år fram till 2020. Enligt rådande prognoser kommer man inte i närheten av det målet under 2018 eller 2019.

– Ytterligare en bromsande faktor för byggindustrin är bristen på arbetskraft. Resurser behövs inte bara inom nybyggnationen, utan även för upprustning av det befintliga beståndet av bostäder. Utmaningen förstärks ytterligare av att nya bostadsområden behöver infrastruktur och vägar, säger Anna Broman.

Det är kanske inte rätt läge att spekulera i bostäder.

Bengt J Eriksson, Boverket.

Något som också komplicerar bostadsfrågan och försvårar en lösning, menar Bengt J Eriksson, är det stora antalet aktörer med många olika intressen.
– Dessutom finns det en rädsla på marknaden för att priserna ska sjunka om det byggs för mycket. Och de som står utanför bostadsmarknaden har svårt att göra sina röster hörda.

Fler vill se ett helhetsgrepp

En lösning som byggbranschen förespråkar är ett bosparande enligt norsk modell som innebär att en del av sparandet blir avdragsgillt. Sparandet kan bara användas som eget kapital vid köp av en första bostad eller för amorteringar. Den som avbryter sitt sparande och använder pengarna till något annat ändamål beskattas retroaktivt. Detta, menar man, skulle underlätta för fler att komma in på bostadsmarknaden.

– En positiv aspekt är att medvetenheten om problemet börjar öka och att alla efterfrågar ett långsiktigt helhetsgrepp, säger Bengt J Eriksson. I en ny utredning föreslås till exempel en ny lag om bostadsförsörjning som syftar till att ge Boverket, länsstyrelserna, regionerna och kommunerna olika roller för att dels definiera bostadsbristens omfattning och de insatser som behövs för att lösa den, dels skapa bättre förutsättningar för att kunna åtgärda problemen.

Spara
Lån
Konto
Kontakt
Logga in