Så ser framtidens betalningslösningar ut

Framtidens betalningslösningar
Samtidigt som kontanterna minskar blir mobila betalningar allt vanligare.
Hem och familj

Lönekuvert på fredagar, privatcheckar och telefonöverföringar är för de flesta i dag bara minnen. Men kommer även kort och kontanterna att sluta där? Och hur ska vi då betala i framtiden?

Vårt sätt att betala har precis som mycket annat förändrats med åren. Kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt, och i dag sker bara omkring 20 procent av betalningar i butik med kontanter. I Europa ligger samma siffra på 60–80 procent. Samtidigt har mobilbetalningarna ökat rejält, och i våras kom en undersökning som visade att en av tre i dag använder mobilen för att genomföra sina betalningar.

– Det är inte omöjligt att kontanter försvinner helt och hållet i framtiden, men det kommer att ta tid. Ett scenario skulle kunna vara att det sker runt år 2045. Då har vi haft våra nya sedlar och mynt i 30 år och bör då av säkerhetsskäl trycka nya. Har användningen av kontanter till dess sjunkit väldigt mycket mer och vi samtidigt byggt upp välfungerande elektroniska system för alla typer av betalningar kanske det tas ett politiskt beslut om att inte trycka upp nya, säger Niklas Arvidsson, docent i Industriell dynamik på Kungliga tekniska högskolan, där han bland annat forskar om innovationer och förändring inom betalsystemet.

Skandinavien i framkant

Niklas Arvidsson berättar att vi i Skandinavien har kommit långt när det handlar om nya betalningslösningar. I ekonomiskt oroliga områden som södra Europa är kontantanvändningen fortfarande hög, i oroliga tider känner sig folk mer trygga med kontanter.

Niklas Arvidsson.
Niklas Arvidsson, KTH, expert på framtida betalsystem.

– Skandinavien består av små länder där vi har en ganska hög tilltro till samhället och våra banker. När det finns ett grundläggande förtroende blir det lättare att genomföra den här typen av förändringar.

Niklas Arvidsson menar också att vi i Sverige har en nyfikenhet kring nya sätt att betala och ny teknologi. Men säger att det skett en beteendeförändring som också spelar stor roll.
– Mobilen har blivit en så viktig del av vår vardag och då är det naturligt att vi även gör betalningar där. Det är betaltjänsten Swish ett bra exempel på.

Swish är en mobil betallösning där du snabbt kan föra över pengar från ditt eget bankkonto till en annan persons konto, oavsett bank. Swish introducerades i slutet av 2012 och intresset för tjänsten har ökat kraftigt de senaste åren.

– Jag tror att mobila betaltjänster kommer att komma mer. Att till exempel göra en mobilbetalning i en fysisk butik går i dag, men är inte det dominerande sättet att betala på. Men det går att se att telekomföretagen och kortföretagen har börjat samarbeta mer och mer. I dag finns till exempel NFC inbyggt i nästan alla nya mobiler.

Mobilen har blivit en så viktig del av vår vardag och då är det naturligt att vi även gör betalningar där.

NFC står för Near Field Communicator, närfältskommunikation och är teknologi som om den finns i din mobil gör att mobilen kan kommunicera med exempelvis en kassaterminal. På så vis kan du egentligen bara lägga mobilen mot kortläsaren och betalningen sker automatiskt. Alla de stora mobilaktörerna, som Apple, Google och Samsung, har presenterat lösningar för betalning med NFC.
– Det är som en kortbetalning utan plastbiten, istället har du kortuppgifterna lagrade i mobilen där du också godkänner betalningen.

Skapar utanförskap

Utvecklingen av betalösningar skapar en större frihet och säkerhet. Genom att slippa kontanter går du inte runt med ett värde i din ficka utan har det istället i mobilen eller på bankkontot. Men det finns också en del nackdelar. När betalningen sker elektroniskt är den alltid spårbar, av integritetsskäl är det därför många som ogillar den här typen av betaltjänster.

Ett annat problem är det utanförskap som ett samhälle med färre kontanter kan skapa.
– Det finns fortfarande många som inte har bankkonto och mobilabonnemang i dag. Eller som har det men inte är bekväma med den teknologin och som därför inte kan använda de nya tjänsterna. Om kontanterna förvinner blir det ett problem och en utmaning som är viktig att ta tag i, avslutar Niklas Arvidsson.

Exempel på framtidens betalningslösningar

SEQR – Kanske det som gått bäst hittills. En plånbok i mobilen som kan användas i affärer som Hemköp, McDonalds och Willys. Du kan bland annat betala i butik, online eller skicka pengar till en vän. Du skannar en QR-kod med mobilen och bekräftar ditt köp med en pinkod. Du väljer själv om pengarna ska dras direkt från ditt bankkonto vid köp eller om du vill få en faktura på dina köp i slutet av månaden och göra en enda inbetalning.

WyWallet – Med appen WyWallet kan du betala i butik, online, via sms-köp, betalning i automat eller föra över pengar till dina vänner. Appen funkar olika i de olika situationerna. Betalar du till exempel i en fysisk butik kan du med NFC-teknologin svepa mobilen mot kassaterminalen och godkänna med en pinkod. Du betalar antingen direkt med ditt kort kopplat till appen eller via faktura.

Payair – Precis som appen SEQR använder Payair sig av QR-koder. Appen låter dig betala med mobilen online, i butik och direkt från reklamblad och affischer. Du kan koppla flera olika betalkort till appen.

Apple Pay – Bygger på NFC-teknologin. Du sveper med din mobil mot kassaterminalen och godkänner sedan med ditt fingeravtryck i Touch ID. Tjänsten kopplas till ett eller flera kreditkort. Funkar i dag bara med iPhone 6, iPhone 6 Plus eller Apple Watch. Apple Pay finns inte i Sverige än.

Android Pay – Googles svar på Apple Pay. I våras gick Google ut och sa att de lanserar Android Pay som ska fungera precis som Apple Pay. Tyvärr får Sverige vänta lite även på denna betalapp.

Betala med ditt ansikte – Det låter kanske galet, men har varit på gång länge. Systemet bygger på avancerade algoritmer och ansiktsigenkänning. Med detta betalsätt ska du kunna gå in i en butik och när du ska betala dyker ditt ansikte upp på en skärm där du sedan bekräftar köpet. Om detta är något som kommer slå igenom får framtiden utvisa.


Uppdaterad: 2015-12-02