Id-kapning – så skyddar du dig
Under begreppet id-kapning ingår allt från att någon använder dina lösenord, ditt bank-id och ditt personnummer till att någon ändrar din folkbokföringsadress. Den här typen av brott är vanliga, men ofta svårlösta. Ligg ett steg före tjuven, så kan du i bästa fall förhindra att det händer dig.
Folkbokföringsadress. Adressbedrägerier har länge varit ett enkelt sätt att genomföra en id-kapning. En blankett om adressändring skickas till Skatteverket och så snart ”din” nya adress registrerats kan någon börja beställa varor och kreditkort i ditt namn och få det levererat till ”din” nya adress. Ibland går det bara till en postbox och andra gånger direkt hem till gärningsmannen.
Undvik att det inträffar genom att logga in på Skatteverkets e-tjänster och spärra obehörig adressändring. Då kan endast du, med hjälp av e-legitimation, ändra din folkbokföringsadress. Har det redan inträffat anmäler du det till polisen och till Skatteverket – men ärendehanteringen kan ta flera månader.
Id-kapning av lösenord, bank-id med mera. En form av id-kapning är att någon med hjälp av dina uppgifter gör kreditköp eller tar lån. Ibland kan dina uppgifter ha läckt ut vid ett större dataintrång, men du kan även själv – omedvetet – lämnat ut dina uppgifter. Har du fått samtal eller mejl där någon ber dig identifiera dig med bank-id eller lämna ut dina lösenord? En grundregel är att aldrig lämna ut dina uppgifter, oavsett var den som kontaktar dig säger att hen ringer ifrån.
Har du fått hem orderbekräftelser eller fakturor på saker du själv inte köpt? Spara allt som bevis, ring kreditupplysningsföretagen för att spärra ditt personnummer och polisanmäl sedan händelsen. Så länge du inte agerat oaktsamt är det sällan du som får ta konsekvenserna av det som skett.
Extra skydd mot id-kapning
I dag finns det flera tjänster som erbjuder skydd mot bedrägerier, ett så kallat id-skydd. Tjänsterna bygger på bevakning av flera register för att sedan slå larm om något inträffar, till exempel om någon ändrar din adress, om ett företag tar kreditupplysning på dig eller om dina personuppgifter förekommer offentligt. I tjänsterna ingår också att ditt id ”återtas” och eventuella fakturor bestrids.
Innan du tecknar avtal för en sådan tjänst bör du läsa villkoren noggrant och se huruvida din hemförsäkring redan täcker in delar av tjänsten.
Hos KonsumentIQ finns en bra redogörelse för både för- och nackdelar med id-skydd.
Kortbedrägerier – så skyddar du dig
När EU införde sitt andra betalningsdirektiv PSD2 förra året var ett mål att minska de ökade kortbedrägerierna, som ofta sker när kortinnehavaren själv inte är på plats. Reglerna gjorde bland annat att en övre gräns för ”chip and go”-betalningar infördes och att en signatur på ett kvitto inte längre anses som en kortverifiering.
Samtidigt kan kortbedrägerier fortfarande ske. Skydda alltid din kod om du tar ut pengar från en automat. Uppge aldrig dina kortuppgifter om någon okänd kontaktar dig och ber om dem. Spara inte dina kortuppgifter på nätet där du handlar – och var extra vaksam mot okända webbutiker som saknar recensioner från tidigare kunder. Vill du vara på den säkra sidan när du handlar online kan du ansöka om ett extra betalkort som du bara använder för onlinebetalningar och som inte är knutet till ditt lönekonto.
Om du blir drabbad ska du kontakta din bank, spärra ditt kort och polisanmäla händelsen.
Förlorade id-handlingar
Om du har tappat eller blivit bestulen på dina identitetshandlingar gäller det att agera snabbt.
På Transportstyrelsen kan du spärra ditt körkort. Det spärras direkt och blir inte längre giltigt som en identitetshandling. Du får hem en blankett som hjälper dig ansöka om nytt körkort.
Om du har blivit av med pass eller id-kort ska du polisanmäla händelsen – antingen genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Därefter kontaktar du organisationen som utfärdat id-handlingen för att spärra det och sedan ansöka om ny id-handling.
Kom ihåg! Du skyddar dig genom att vara aktsam och aldrig lämna ut dina uppgifter till någon som kontaktar dig – även om de utger sig från att ringa från en bank, ett välkänt företag eller en myndighet (be alltid att få motringa i sådant fall). Klicka heller aldrig på okända länkar – även om avsändaren kan se bekant ut.
