Fondskolan – del 2 av 4.
Här är del två i Privata pengars fondskola. I första delen förklarades vad en fond är och vilka fördelar och nackdelar som finns. Nu har du kanske kommit fram till att fondsparande är något för dig och då är det hög tid att titta på vad det finns för olika sorters fonder. Vilka fonder ska man satsa på?
Vanligast är att dela upp fonderna i fyra olika grupper: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och hedgefonder.
Aktiefonder
En aktiefond är en fond som placerar i just aktier. Begreppet finns inte definierat i lag, däremot har Finansinspektionen en praxis som säger att om man kallar en fond för aktiefond ska 90 procent av fondförmögenheten placeras i aktier eller aktierelaterade instrument. Hur bra fonden sedan går beror på hur de här aktierna utvecklas.
Av de vanliga fondslagen aktiefond, räntefond och blandfonder anses aktiefonder vara de som innebär högst risk. Men aktiefonder är ingen homogen grupp. Beroende på vilken inriktning fonderna har kan de delas upp i ännu fler grupper som i sin tur anses ha olika hög risk. De här grupperna är till exempel:
- Sverigefond – placerar bara i svenska aktier.
- Landfond – placerar bara i aktier från ett visst land.
- Globalfond – den bredaste typen av aktiefond som placerar i aktier från hela världen.
- Tillväxtmarknader – placerar i aktier på marknader som befinner sig i starkt utvecklingsskede. Kan ha stora kurssvängningar eftersom de här marknaderna anses relativt riskfyllda.
- Branschfond – placerar bara i aktier inom en viss bransch.
- Fond-i-fond – placerar bara i andra fonder.
Indexfonder – investerar i företag som ingår i ett visst index, till exempel OMXS30, de 30 största företagen på Stockholmsbörsen. De här fonderna försöker följa den allmänna utvecklingen, något som leder till att de ofta inte förvaltas aktivt och därmed generellt sett har lägre avgifter
En grupp som går utöver de här kategorierna är etiska fonder. De kallas också SRI-fonder (från engelskans sustainable and responsible investments), hållbarhetsfonder, etikfonder med mera. Oavsett vilket begrepp som används är det här fonder där det oavsett land eller bransch som man placerar i tar särskild hänsyn till hur företagen agerar när det gäller hållbarhetsfrågor. Exakt vilka kriterier som följs varierar, men både intresset för och utbudet av den här sortens fonder ökar.
Först måste du fundera på när du behöver pengarna och hur stor risk du är villig att ta.
Generellt sett går det att säga att ju smalare kategori (till exempel bransch eller land) desto högre risk. Att köpa aktiefonder är som att köpa aktier på börsen, med den skillnaden att du bara behöver bestämma vilken inriktning du är intresserad av, sedan sköter förvaltaren jobbet med att leta upp de mest intressanta aktierna inom det området.
Räntefonder
Räntefonder är fonder som bara investerar i olika slags räntebärande papper (obligationer). De anses vara de fonder som innebär lägst risk, men omvärldsfaktorer som till exempel räntenivåer och värdet på olika valutor kan påverka hur fonden går och olika räntefonder kan ha olika hög risk beroende på vilka obligationer de har investerat i. Generellt sett anses korta räntefonder (investerar i obligationer med en löptid på ett år) vara mindre riskfyllda än långa räntefonder (investerar i obligationer med längre löptider).
Blandfonder
En blandfond är en fond som placerar i en blandning av aktier och räntepapper. Hur fördelningen ser ut varierar, både mellan olika fonder men också inom samma fond vid olika tidpunkter.
En blandfond anses ha lägre risk än en aktiefond, men högre risk än en räntefond. Ett vanligt exempel på blandfonder är de så kallade generationsfonderna där andelen aktier (och därmed risken) minskar ju närmare pensionen du befinner dig.
Hedgefonder
En hedgefond är en aktiefond med andra regler än vanliga fonder. Tanken är att fondens förvaltare genom att använda olika finansiella instrument ska skapa positiv avkastning oberoende av hur marknaden går i övrigt. Och det kan gå jättebra, men det finns också exempel där det inte har fungerat alls. Ska du investera i hedgefonder kan det därför vara en god idé att läsa på lite extra om förvaltaren och dennes investeringsfilosofi.
Hur ska jag välja?
Svaret är: det beror på. Först måste du fundera på när du behöver pengarna och hur stor risk du är villig att ta. Risk i det här sammanhanget behöver inte vara negativt, för samtidigt som en hög risk innebär att du riskerar att fonden tappar kraftigt i värde kan det också innebära att den ökar mycket. Ska du därför spara på lång sikt kan det vara klokt att sätta pengarna i en fond med högre risk. Behöver du däremot pengarna inom de närmaste åren till en specifik sak är en högriskfond inte lika attraktiv eftersom risken finns att fonden har tappat i värde precis när du behöver pengarna.
Har du missat Fondskolan del 1 så finns den att läsa här:
Spara i fonder – så kommer du igång
Har du missat Fondskolan del 3 så finns den att läsa här:
Spara och bygg en bra fondportfölj
Har du missat Fondskolan del 4 så finns den att läsa här:
Jämför fonder – så gör du
