Redan 2010 kom de första fondrobotarna i USA och under 2017 lanserades flera olika alternativ i Sverige. I dag finns ett tio-tal olika robotar på marknaden, vissa fristående, andra knutna till banker.
Vad är en fondrobot?
En fondrobot är en digital tjänst som ska hjälpa kunden att till en billig peng automatisera sitt fondsparande. Tanken är att du lägger lite tid på att starta ditt robotsparande, och därefter ska roboten sköta det automatiskt utan att du behöver tänka mer på det.
Hur fungerar det?
Alla robotar på den svenska marknaden är olika, men gemensamt för dem alla är att du börjar med att svara på ett antal frågor om din ekonomi, till exempel hur länge du vill spara och hur stora risker du är beredd att ta med dina sparpengar. Utifrån det skapar roboten en profil på dig, och utifrån den profilen väljer den ut ett antal fonder som den placerar dina pengar i. Med jämna mellanrum ser den också till att balansera de här fonderna, det vill säga den flyttar pengar mellan fonderna för att se till att du hela tiden har samma procentuella fördelning av pengarna som i början.
Hur lång tid tar det att komma igång?
Det beror på vilken robot du väljer och om du redan är kund hos företaget som har roboten. Robotarna ställer också olika många frågor, från två frågor till upp emot 50 frågor, men de flesta robot-utgivare hävdar att det bara tar några minuter.
Vad kostar det att använda en fondrobot?
Det är olika beroende på vilken robot du väljer, men grundtanken med robotrådgivning är att den ska vara billigare än annan finansiell rådgivning. Gemensamt för nästan alla robotar på den svenska marknaden är att du dels får betala en fast avgift för att använda den, dels att du måste betala en avgift baserad på det förvaltade kapitalet. Enligt Pensionsmyndighetens marknadsöversikt av fondrobotar 2018 låg den totala avgiften för fondrobotarnas förvaltning då mellan 0,28 och 0,87 procent.
Hur mycket kapital måste jag ha för att kunna använda en fondrobot?
Tanken med fondrobotar är att du ska kunna använda dem även om du inte har ett stort kapital. Hur mycket du måste sätta in för att börja använda dem skiljer sig dock åt mellan robotarna, från inga krav alls till ett krav på några tusen kronor. Gemensamt för de flesta fondrobotar är att du både kan göra engångsinsättningar och använda dig av månadssparande.
Vad är egentligen skillnaden mellan de olika fondrobotarna på marknaden?
Det finns flera saker som skiljer sig åt: vissa ägs av banker, andra av fristående bolag. En del placerar bara i fonder, en del också i börshandlade fonder (ETF:er). En del placerar bara i aktie- och räntefonder medan andra också erbjuder placering i råvarufonder. En del använder du via en app, andra via en webbplats. Vad som är bäst är svårt att säga generellt utan beror på vad du själv föredrar. Det kan också vara värt att kolla upp att bolaget bakom roboten är godkänt av Finansinspektionen.
Vad är fördelarna med en fondrobot?
En fondrobot kan vara ett bra alternativ för dig som inte är sugen på att själv lägga mycket tid och energi på att välja fonder och att hålla dig uppdaterad på hur det går för dem. Allt detta sköter ju roboten automatiskt. Det är också ett relativt billigt sätt att köpa fonder.
Vad är nackdelarna med en fondrobot?
Vill du själv göra urvalet och hålla koll på hur det går kan en fondrobot vara överflödig eftersom tanken är att roboten ska göra det jobbet. Det är också viktigt att komma ihåg att roboten bara tar hänsyn till det du faktiskt berättar för den, det vill säga den har inte full koll på hela din ekonomiska situation. Det är också få fondrobotar på den svenska marknaden som erbjuder alternativ för sparande i hållbara fonder.
