Sveriges ekonomi tappar fart – så påverkar det dig

Sveriges ekonomi
Sveriges ekonomi. Företag inom handel, kläd- och möbelindustrin är de som tidigast börjat känna av högkonjunkturens avmattning.
Sveriges ekonomi
– Även om konjunkturen inte längre är het är den fortfarande varm, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
Spara

Den långa högkonjunkturen har mattats av, visar siffror från Konjunkturinstitutet. Men någon dramatisk källa till oro för privatekonomin är det inte, menar institutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det var i mars som Konjunkturinstitutet flaggade för att de senaste årens högkonjunktur är på väg in i en avmattning.

– Men jag vill påpeka att det inte är något drastiskt som har hänt. Vi har fortfarande en högre aktivitet i ekonomin än i normalläget, och vad vi kan se just nu är vi inte på väg in i en lågkonjunktur. Det är bara högkonjunkturen som är något svalare, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Konjunkturinstitutet räknar med att BNP kommer att växa med 1,5 procent under 2019.

– Det som har gett högst tryck i den här högkonjunkturen har varit investeringar i bostäder och alla offentliga investeringar i samband med flyktingkrisen 2015, men nu har båda de områdena mattats av. Så även om exporten och hushållens konsumtion tuffar på så minskar tillväxten jämfört med tidigare.

Så påverkas privatekonomin

Vad betyder då det här för privatpersoner och deras ekonomi? Ylva Hedén Westerdahl är noga med att påpeka att vi inte ens är i närheten av lika dramatiska svängningar i ekonomi och arbetslöshet som vid finanskrisen 2008–2009, men att inbromsningen kan betyda att det blir fler som får svårare att få jobb.

– Under en kraftig högkonjunktur är efterfrågan på arbetskraft så stor att arbetsgivarna måste sänka sina kompetenskrav, men i den situation vi ser framför oss blir det svårare att få jobb om du inte behärskar svenska språket och har gymnasieutbildning.

Hur arbetsmarknaden påverkas beror också på vilken bransch du jobbar i. På grund av den svaga kronan går tillverkningsindustrin fortfarande jättebra, medan branscher som handel, kläd- och möbelindustrin har det tuffare.

– När bostadsbyggandet minskar är det färre som flyttar och därmed färre som renoverar och skaffar nya möbler, så företag som jobbar med det kan få det tuffare framöver.

Även om både bostadsbyggandet och konjunkturen saktar in, ser Ylva Hedén Westerdahl inga större prisförändringar på bostadsmarknaden.

– Bostadspriserna har fallit men verkar ha stabiliserat sig nu. Sedan kommer en hel del nybyggda lägenheter att komma ut på marknaden under året och vi får se hur lätt det blir att sälja dem. Vi är ändå försiktigt optimistiska när det gäller att bostadspriserna inte ska falla mer eftersom de flesta ändå har jobb och förmåga att betala.

Det finns ingen anledning att få panik, men att se över sin konsumtion, sitt sparande och sina lån är nog det bästa just nu ur ett privatekonomiskt perspektiv.

Ylva Hedén Westerdahl
Fortsatt låg inflation

Inte heller boräntorna verkar förändras alltför mycket inom den närmaste framtiden.

– Löneutvecklingen är måttlig och därmed är inflationstakten också relativt låg. Det gör att vi tror att det dröjer innan Riksbanken höjer räntorna.

Tittar man utanför Sveriges ekonomi finns det en del andra orosmoln. Ekonomin i Tyskland och övriga Europa är inne i samma avmattning som Sverige, det är handelskrig mellan USA och Kina och ingen vet ännu riktigt vad som händer med Brexit.

– Allt det här kan dämpa utvecklingen, men om det till exempel skulle bli en avtalslös Brexit tror vi ändå inte att vi kommer att vara i samma situation som vid finanskrisen. Vi skulle nog gå in i en lågkonjunktur, men inte få en djup recession.

Däremot menar både Konjunkturinstitutet och Riksbanken att ett inhemskt orosmoln att ta på allvar är de svenska hushållens höga skuldsättning.

– Det finns ingen anledning att få panik, men att se över sin konsumtion, sitt sparande och sina lån är nog det bästa just nu ur ett privatekonomiskt perspektiv.