1. Varför ska jag spara pengar?
Två anledningar – du vill minimera dina risker och samtidigt maximera dina möjligheter att ha roligt. Har du en buffert kan du exempelvis betala en ny diskmaskin när den gamla går sönder. Men har du en buffert har du också möjlighet att köpa de där konsertbiljetterna eller restresan som helt plötsligt dyker upp, trots att det är i slutet av månaden och lönen börjar ta slut.
2. Hur mycket bör jag spara då?
Det korta svaret är: det beror på. För det första beror det på var du bor – har du ett gammalt hus med stort renoveringsbehov behövs en mycket större buffert än om du bor i en ny hyresrätt där hyresvärden betalar alla saker som går sönder.
För det andra beror det på hur din familjesituation ser ut – bor du själv behöver du en mindre buffert än om du har minderåriga barn hemma. Är du dessutom ensamstående förälder med hela försörjningsansvaret kan bufferten behöva vara ännu större.
För det tredje beror det på vad du vill använda dina sparpengar till – ska de räcka till en långresa eller en kontantinsats till en ny bostad måste du spara mycket mer än om du bara ska ha en buffert för oförutsedda utgifter.
3. Men kom igen, jag vill ha en siffra, hur mycket ska jag spara?
Privatekonomer brukar säga att mellan en och tre månadslöner på banken är en bra grund att stå på, men som sagt, det är väldigt olika hur det ser ut i verkligheten och beror också på vad pengarna ska räcka till.
Hur mycket, och till vad, du ska spara beror också på din ålder. Här kommer några generella spartips kopplade till ålder:
20–30 år
Mellan 20 år och 30 år är det många som studerar eller precis kommit in på arbetsmarknaden. Under den här tiden bör sparandet handla om att spara till exempelvis kontantinsatsen till en bostad, körkort, buffert på en till två månadslöner, resor eller liknande. För den typen av sparande är det bra att spara på ett sparkonto med bra ränta och insättningsgaranti för att du ska kunna komma åt pengarna vid behov.
Försök att spara 10 procent av din inkomst, studerar du kan det vara svårt men några hundralappar är bättre än ingenting.
Pensionssparandet behöver inte vara i fokus under den här tiden.
30–40 år
Eftersom många i dag bor i andrahand även i den här åldern är ett fortsatt bostadssparande viktigt.
Nu kan du även börja pensionsspara, tänk mellan 500 och 1 000 kronor på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring.
Ta även upp frågan om tjänstepension med din arbetsgivare.
Försök att ha en buffert på två till tre månadslöner på ett sparkonto med bra ränta – särskilt viktigt om du har bostad och barn.
Apropå barn, har du möjlighet kan du börja spara till barnen i exempelvis en kapitalförsäkring med barnet som förmånstagare. Dessutom bör du som tar ut majoriteten av föräldraledigheten be din partner kompensera ditt inkomstbortfall genom att föra över pensionsrätter eller pengar till ditt privata pensionssparande.
Läs mer om det i vår artikel Hur funkar det med pensionsrätt för barnår?
40–50 år
Fortsätt att spara enligt föregående punkt, men kanske har du nu fått lite högre lön och kan därför spara mer både till buffert och privat pensionssparande?
Har du höga lån är det alltid bra att amortera mer för att få lägre boendekostnader längre fram.
50–60 år
Nu har ofta barnen börjat flytta hemifrån och det finns mer utrymme för ett större sparande. Kanske kan du även flytta till en mindre och billigare bostad?
Se över ditt pensionssparande, på minpension.se kan du få en prognos över din pension i framtiden.
60–70 år
Lägg om riskerna för ditt pensionssparande och flytta en del av sparande från aktiefonder med hög risk till sparande med lägre risk.
Ta hjälp av en pensionsexpert för att planera uttag av tjänstepensionen samt hur länge du ska fortsätta jobba för att maximera din pension.
Med hjälp av SevenDay Banks sparkalkylator kan du räkna ut hur mycket du behöver spara per månad för att nå ditt sparmål.
4. Hur gör jag för att börja spara?
Det är med sparande som med träning – det bästa är det som faktiskt blir av. Och för stora ambitioner har en tendens att knäcka den bäste. Har du aldrig sparat innan är det därför bra att börja i liten skala. Bestäm ett belopp som du vet att du klarar dig utan och sätt in det på ett konto direkt när lönen kommer, helst genom en automatöverföring. Se till att det kontot inte har något kort eller annan betallösning knutet till sig så att det är svårare att komma åt pengarna när du till exempel är sugen på en ny tröja. När du sedan har vant dig vid att klara dig utan den summan kan du stegvis höja det sparade beloppet. Då vänjer du dig sakta men säkert vid att klara dig på ett mindre belopp varje månad.
5. Ta tekniken till hjälp
Är saker roligare med teknik och digitala hjälpmedel? Toppen, då kan du ta hjälp av den stora mängd sparappar som finns i dag. Allt från dem som hjälper dig att göra en budget så att du ser var pengarna tar vägen (och istället kan lägga dem på sparande) till appar som knyts till ditt bankkonto och vid olika tillfällen flyttar över pengar därifrån till ditt sparkonto utan att du behöver göra något alls.
6. Löneförhöjning = sparandehöjning
Undersökningar visar att när vi får högre lön anpassar vi väldigt fort vår mun efter matsäcken – med andra ord så höjer vi ganska snabbt våra levnadsomkostnader när vi får mer pengar. Därför är det viktigt att så fort du får en löneförhöjning också höja ditt månadssparande innan du vant dig vid att ha mer pengar.
7. Men om det inte går då?
Det finns många hushåll i Sverige som lever med små marginaler och då är det inte lätt att spara. Men om det någon månad finns lite extra så prioritera gärna att spara det om det går, för även små belopp kan göra stor skillnad över tid. Självklart kan du också se över utgifterna om du inte redan har gjort det, men kom ihåg att inte spara in på försäkring, a-kassa och fackavgift eftersom det är utgifter som kan skydda dig mot ännu högre kostnader i framtiden.
