När Riksbanken successivt sänkt sin ränta har sparräntorna följt med. Men trots historiskt låga räntor väljer många svenskar fortfarande ett sparkonto när de ska spara pengar inför framtiden. För den som inte är insatt i de olika sparformerna känns det så klart som det tryggaste alternativet eftersom att du inte riskerar att förlora dina pengar – men det är inte här de växer mest.
Fyra alternativ till sparkonto:
1. Fasträntekonto
Ett alternativ till sparkonto är fasträntekonto. Här får du en fast ränta för hela sparperioden, men du binder ditt sparande i tre månader eller uppåt fem år. Du vet med andra ord i förväg vilken ränta du kommer att få. Vill du komma åt dina pengar i förtid brukar det vara möjligt att göra uttag mot en avgift.
Hur hög räntan är beror på bindningstiden, men vanligtvis har dessa konton en högre ränta än vanliga sparkonton. Ibland krävs det ett minsta sparbelopp på cirka 5 000–10 000 kronor för att komma igång.
Kontrollera att kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin.
2. Aktier
När du köper en aktie blir du delägare i ett aktiebolag. Som delägare har du rätt till utdelning när bolaget gör en vinst. Avkastningen kan vara i form av aktieutdelning eller värdestegring. En värdestegring beror bland annat på hur det går för företaget vilket återspeglas i aktiekursen medan en aktieutdelning bestäms på bolagsstämman. Som aktieägare har du rösträtt i stämman och kan vara med och påverka bolaget.
Att spara i aktier innebär risker, om du behöver dina pengar och en aktie har tappat i värde kan du vara tvungen att sälja med förlust. Det kan därför vara bra att äga flera olika aktier inom olika branscher och områden för att sprida ut risken. Har du investerat allt i ett bolag som sedan tappar mycket i värde eller till och med går i konkurs kan du förlora stora pengar.
Aktier och obligationer (och i vissa fall fonder) omfattas av investerarskyddet som ger kunden rätt till ersättning på max 250 000 kronor.
3. Fonder
En fond är en samling av olika värdepapper, till exempel aktier, som du kan köpa andelar i. Eftersom att du genom att investera i en fond automatiskt investerar i flera olika värdepapper sprider du ut dina risker. Du kan inte välja vilka värdepapper som fonden investerar i, men vill du investera i ett visst område kan du välja de fonderna som inriktar sig på det området.
Fonden förvaltas av ett fondbolag som placerar dina värdepapper. Fondbolagen tar en avgift för detta, oavsett om fonden går bra eller dåligt.
Det finns många olika typer av fonder, till exempel aktiefonder, räntefonder, blandfonder, indexfonder och hedgefonder. De olika typerna har olika hög risk. Risk innebär att ditt sparande både kan öka och minska i värde. Du behöver själv läsa på och känna efter vilken risknivå som passar just dig.
4. Obligationer
Att spara i obligationer innebär att du lånar ut pengar till exempelvis staten. När du köper en obligation lånar du ut pengar till den som säljer obligationen. Det kan vara från staten, kommuner, banker, hypoteksinstitut och företag.
Obligationer innebär mindre risk än aktier, men ofta lägre avkastning. Till skillnad från aktier får du vid eventuell konkurs förtur till företagets tillgångar. Lånar du ut pengar till staten innebär det också mindre risk än om du lånar ut till ett företag.
Hur hög ränta en obligation har styrs bland annat av inflationen och marknadsräntorna, men också hur lång tid pengarna lånas ut – längre tid ger ofta högre ränta. Om du inte säljer obligationen före förfallodagen vet du exakt vad räntan blir.
Det finns olika typer av obligationer som fungerar på olika vis, bland annat premieobligationer, privatobligationer, indexobligationer och företagsobligationer.
Läs mer om sparande i vår artikel ”Oro på börsen – tips för trygga placeringar”.
