Fondskolan – del 3 av 4.
Alla är vi olika. Hur en bra fondportfölj ser ut – det beror helt enkelt på vem du är och vad du vill med ditt sparande. Innan du väljer vilka fonder du ska köpa kan det därför vara bra att fundera igenom och svara på några korta frågor:
- Vad har du för mål med ditt sparande?
- Hur lång spartid tänker du dig?
- Hur mycket pengar rör det sig om?
- Och har du råd att förlora dem?
Jonas Lindmark, analyschef på fondjämförelsesajten Morningstar, förklarar så här:
– Du måste veta svaren på de här frågorna för att veta hur du ska placera dina pengar. Säg att någon vill sätta av 5 000 kronor för att spara till barnbarnen. Det är visserligen en bra slant, men inte jättemycket pengar i det större perspektivet. Då kan det vara värt att sätta pengarna i en spännande högriskfond, för det är inte hela världen om värdet minskar, men du vill gärna ha chansen att få en riktigt bra tillväxt.
– Har du däremot sålt din villa, flyttat till hyresrätt och tänker att du ska använda pengarna för att skaffa sommarstuga nästa år, är det istället viktigt att inte ta för stor risk. Då är det viktigaste för dig att du kan lita på att pengarna faktiskt är värda lika mycket till sommaren, och spartiden är för kort för att du ska kunna tjäna på en mera långsiktig investering.
Placeringsguide – testa dig själv
Lätt förenklat kan du enligt Jonas Lindmark utgå från parametrarna kort eller lång spartid (och då pratar vi lång som i 20–25 år) samt mycket eller lite pengar när du planerar din fondportfölj.
Här är Jonas Lindmarks placeringsguide:
1. Lite pengar och kort spartid?
Då behöver du förmodligen inte krångla till det utan kan egentligen lika gärna sätta pengarna på ett sparkonto. För oavsett vilken fond du väljer kommer de inte hinna växa till några jättesummor på kort tid.
2. Lite pengar och lång spartid?
Barnbarns-situationen ovan är ett bra ett exempel. Här kan du kanske ta en lite större risk och exempelvis satsa på en tillväxtfond eller en branschfond. Det finns en större osäkerhet, det kan gå dåligt men det kan också gå riktigt bra och många tycker att det känns som en rolig krydda i sparandet.
3. Mycket pengar och kort spartid?
Kanske den svåraste av alla fyra situationerna, för som i bostadsexemplet ovan vill du självklart inte förlora pengarna. Precis som i scenariot under punkt 1 bör du här fundera över om du kanske inte ska välja ett sparkonto med bra ränta som grund. Men om du inte vill stå utanför marknaden om börsen går upp kan du söka ett tryggt fondalternativ, du bör göra ordentlig research för att hitta en risknivå som du känner dig bekväm med. Vill du ändå ta del av uppgångar på marknaden kan du välja att sätta en mindre del, säg 10–20 procent, av ditt kapital i aktiefonder, och då bara riskera en liten del av kapitalet vid nedgång.
4. Mycket pengar och lång spartid?
Här lockar magin med ränta på ränta. Även om aktier svänger mycket och även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida uppgång finns det få perioder i historien där aktier har varit en dålig affär sett över 25–30 års tid. Baserat på att vi i Sverige har en stor grundtrygghet från samhället i form av statlig pension och offentlig sjukvård har du i det här läget mycket att vinna och lite att förlora på att sätta allt i aktiefonder.
Det här är också det alternativ där det lönar sig mest att verkligen göra en ordentlig research, skaffa information och jämföra olika alternativ. Skillnaden i avkastning över så lång tid med så mycket pengar kan mycket väl motsvara vad det kostar att köpa en ny bil.
Har du missat Fondskolan del 1 så finns den att läsa här:
Spara i fonder – så kommer du igång
Har du missat Fondskolan del 2 så finns den att läsa här:
Vilka fonder ska man satsa på?
Har du missat Fondskolan del 4 så finns den att läsa här:
Jämför fonder – så gör du
