Att pensionera sig i januari tycks vara en populär idé bland svenskarna. Men för din privatekonomi kan det innebära en förlustaffär. Vilken månad du väljer att gå i pension kan komma att påverka din inkomst.
– Om man ser till skatter och jobbskatteavdrag så kan det faktiskt spela en roll, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension, och fortsätter:
– De skatter du betalar räknas på hela kalenderåret med brytpunkt vid årsskiftet. Väljer du att gå i pension mitt under ett kalenderår, exempelvis under sommarmånaderna, kommer du kommande år deklarera för både pension och inkomst. Det innebär att du då både kan utnyttja jobbskatteavdraget på inkomstdelen, samtidigt som du inte behöver skatta på lika mycket pension – som ju kan beskattas högre än din vanliga inkomst.
Beroende på pensionsålder och upplägg kan det komma att innebära stora skillnader rent procentuellt (se räkneexempel nedan).
Trappa ner för fördelaktig pension
För den som är frisk och har möjligheten kan det vara en god idé att gå ner till halvtid de sista åren av arbetslivet. Förutom att det ger en möjlighet att ställa om mentalt från arbetsliv till pensionärsliv finns det, enligt Kristina Kamp, vissa ekonomiska fördelar med ett sådant upplägg.
– Istället för att helt pensionera dig vid 65 års ålder kan du välja att gå ner i halvtid det år då du fyller 64 och jobba halvtid i två år fram tills du fyller 66. Då har du möjlighet att både lyfta pension samtidigt som du på halvtid tjänar in till mer pension utan att arbeta mer än du hade gjort om du gått i helpension vid 65. Dessutom kan du det år du fyller 66 utnyttja dubbla jobbskatteavdrag. Du får alltså mer tid för pengarna, säger Kristina Kamp, men höjer samtidigt ett varnande finger.
– Har du hög lön missar du kanske en massa tjänstepensioner. Detsamma gäller om du har en förmånsbestämd pension eftersom den grundar sig på de sista årens lön. Har du då gått ner i tid de sista åren kommer det direkt påverka vad du får i pension. Här gäller det att se upp. Har du däremot flexpension på ditt jobb är pensionsvillkoren bättre, säger Kristina Kamp.
Så att generellt säga att det alltid är mest fördelaktigt att plocka ut halvtidspension eller att gå i pension under sommarmånaderna går alltså inte eftersom pensionerna skiljer sig från fall till fall. Det som dock gäller för alla är att i god tid börja planera för en avveckling av arbetslivet och i samband med det också skaffa sig koll på vilka pensionstyper du har och vilket upplägg som är mest fördelaktigt för just dig.
Räkneexempel på inkomstskillnader mellan olika pensionsupplägg och åldrar det år du går i pension
Räkneexemplen nedan gäller för dig som planerar att gå i pension 2020 och visar på skillnader mellan att hel- eller halvtidspensionera sig eller fortsätta jobba året ut.
Exemplen är gjorda utifrån följande riktvärden:
Lön: 30 000 kronor per månad
Pension: 20 000 kronor per månad
Kommunal skattesats: 32 kronor per hundralapp
Född 1955 och jobbar halva året
Inkomst totalt: 300 000 kronor eller 25 000 kronor per månad
Skatt totalt: 71 500 kronor
Jobbskatteavdrag: 19 500 kronor
Nya pensionsrätter: 31 000 kronor
Inkomst per månad efter skatt: 19 000 kronor eller 76 procent av inkomsten
Du får dessutom högre pension om du väntar med att ta ut den, räkna med 400–500 kronor mer i månaden i pension. Detta baseras på att du dels tjänar in fler pensionsrätter för varje månad du väljer att jobba vidare, dels för att din pension grundar sig i medellivslängden för din årskull. Om du väntar med att ta ut pengarna krymper den återstående livslängden och du får ut mer pengar varje månad.
Född 1955 och jobbar hela året
Inkomst totalt 360 000 kronor eller 30 000 kronor per månad
Skatt totalt: 83 800 kronor
Jobbskatteavdrag: 28 500 kronor
Nya pensionsrätter: 62 000 kronor
Inkomst per månad efter skatt: 23 000 kronor eller 77 procent av inkomsten
Du får högre pension – räkna med 1 000 kr mer i månaden. Detta baseras på att du dels tjänar in fler pensionsrätter för varje månad du väljer att jobba vidare, dels för att din pension grundar sig i medellivslängden för din årskull. Om du väntar med att ta ut pengarna krymper den återstående livslängden och du får ut mer pengar varje månad.
Född 1955 och tar pension hela året
Inkomst totalt: 240 000 kronor eller 20 000 kronor per månad
Skatt totalt: 70 000 kronor
Jobbskatteavdrag: 0
Nya pensionsrätter: 0
Inkomst per månad: 14 200 kronor eller 71 procent av inkomsten
Om du är född 1954 eller tidigare blir siffrorna annorlunda
Född 1954 och jobbar halva året
Inkomst totalt: 300 000 kr eller 25 000 kr/mån
Total skatt: 44 000 kronor
Jobbskatteavdrag: 24 000 kronor
Nya pensionsrätter: 31 000 kronor
Inkomst per månad efter skatt: 21 300 kr eller 85 procent av inkomsten
Du får högre pension om du väntar med att ta ut den, räkna med 400–500 kronor mer i månaden i pension. Detta baseras på att du dels tjänar in fler pensionsrätter för varje månad du väljer att jobba vidare, dels för att din pension grundar sig i medellivslängden för din årskull. Om du väntar med att ta ut pengarna krymper den återstående livslängden och du får ut mer pengar varje månad.
Född 1954 och jobbar hela året
Inkomst totalt 360 000 kronor eller 30 000 kronor per månad
Total skatt: 56 000 kronor
Jobbskatteavdrag: 30 000 kronor
Nya pensionsrätter: 61 000 kronor
Inkomst per månad efter skatt 25 300 kr eller 84 procent av inkomsten
Du får högre pension – räkna med 1 000 kronor mer i månaden. Detta baseras på att du dels tjänar in fler pensionsrätter för varje månad du väljer att jobba vidare, dels för att din pension grundar sig i medellivslängden för din årskull. Om du väntar med att ta ut pengarna krymper den återstående livslängden och du får ut mer pengar varje månad.
Född 1954 och tar ut pension hela året
Inkomst totalt: 240 000 kronor eller 20 000 kronor per månad
Total skatt 50 000 kronor
Jobbskatteavdrag: 0
Nya pensionsrätter: 0
Inkomst per månad efter skatt: 15 800 kronor eller 79 procent av inkomsten
Gör din egen skatteuträkning
Vill du få koll på när det är mest fördelaktigt för just dig att gå i pension kan du använda uttagsplaneraren på minpension.se Verktyget är tillgängligt i inloggat läge från och med det år då du fyllt 54 år. Där kan du göra skatteuträkningar, se vilka pensioner du har och var, samt i vissa fall få hjälp med sömlösa övergångar när det väl är dags att plocka ut din pension.
Tjänsten är ny och utvecklingsarbete pågår.
Kristina Kamp svarar på de vanligaste frågorna om pension
Hur gör man när man ska gå i pension?
– För att få ut din allmänna pension behöver du ansöka om det hos pensionsmyndigheten. Den traditionella vägen är att gå direkt via dem, men numera kan du även använda verktyget uttagsplaneraren på minpension.se. Skicka in din ansökan 2–3 månader innan du beräknar att gå i pension, annars får du inte ut några pengar.
– När det gäller tjänstepension är det tvärtom, då behöver du meddela om du kommer jobba längre eller kortare – annars kommer tjänstepensionen per automatik betalas ut den dag du fyller 65.
När måste man meddela arbetsgivaren om att gå i pension?
– Det normala är cirka tre månader innan, men vanligtvis har du förmodligen en dialog med arbetsgivaren långt innan dess.
Enligt LAS har du dock rätt att jobba tills du är 68 år. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att kräva att du ska gå i pension tidigare än så – om tjänsten finns kvar och du vill och kan jobba.
– För den som har pension i andra länder, vilket blir allt vanligare, är det längre handläggningstid. Där rekommenderar jag att skicka in blanketter minst ett halvår innan det är dags för pension. Här får du jättebra hjälp av pensionsmyndigheten.
Vilken månad går man i pension?
– Det vanligaste är att de flesta går i pension i början av året, under januari och februari, men det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att vänta till sommaren det år du går i pension eller kanske till och med året efter det. Och generellt gäller att ju längre du jobbar desto bättre pension får du.
