En balkong blir som ett extra rum under sommarhalvåret, och förutom att det ökar trivseln innebär det ofta att värdet på din bostad ökar. Men hur går du tillväga om du vill bygga en balkong till din bostadsrätt? Vad kostar det? Och hur mycket ökar det bostadens värde?
Vad kostar det att bygga balkong?
Exakt vad det kostar att bygga balkong beror på många faktorer: hur stor den ska vara, om den ska vara inglasad eller om det måste göras hål för en dörr till exempel. Men, de flesta balkonger kostar mellan 90 000 och 150 000 kronor.
Detta är en kostnad som du som bostadsrättsägare står för, även om det är föreningen som efter bygget ansvarar för underhållet av balkongerna. Vissa bostadsrättsföreningar väljer att ta ut en extra avgift för underhållet av de lägenheter som har balkong. Eftersom det är föreningen som äger balkongen när den väl är på plats kan du inte heller göra ROT-avdrag på kostnaden.
Det blir alltid billigare om ni är fler i föreningen som bygger balkong. Då är ni helt enkelt fler som delar på alla fasta kostnader såsom byggnadsställningar och så vidare.
Den kanske viktigaste aspekten av priset på en balkong är värdeökningen på bostaden. Beroende på din lägenhet, hur balkongen ser ut och var du bor någonstans kan värdet på din bostad öka med mellan 5 och 15 procent. Det är ofta mer än priset för bygget av balkongen.
Glöm inte heller att du kan göra en omvärdering av din lägenhet efter ett balkongbygge och på så sätt få bättre lånevillkor. Om din bostad har stigit i värde blir din belåningsgrad lägre och då kan du i vissa fall minska din amortering. Om du vill göra en omvärdering hör du av dig till en mäklare som sedan ger dig ett intyg på det nya värdet.
Så går det till att bygga balkong– steg för steg
Frågan väcks i föreningen
Processen börjar alltid med att någon eller några i bostadsrättsföreningen väcker ett intresse för att bygga balkonger. Det kan vem som helst i föreningen göra, men det är så klart viktigt att många är med på tåget. Om intresset verkar vara stort kan styrelsen utse en grupp som blir ansvarig för balkongbygget. Den här gruppen sköter all kontakt med balkongföretaget som bygger balkongerna och ser till att föreningen hålls informerad.
Gruppen tar kontakt med ett eller flera företag som bygger balkonger för att få en offert på priset. Som alltid är det bra att ta in offerter från flera företag så att ni kan jämföra kostnaderna.
Balkongföretag kontaktas
Balkongföretagen som kontaktats kommer ut till föreningen för att göra en bedömning som ligger till grund för deras offert. De tittar på vilken typ av balkong som passar ert hus bäst, både ur ett konstruktionsperspektiv och rent estetiskt. Saker de undersöker är till exempel om det är möjligt att bygga frihängande balkonger eller vilket typ av räcke som blir snyggast ihop med husets arkitektur.
När balkongföretagen gjort sin bedömning skickar de en offert till er som ni i föreningen sedan tar ställning till tillsammans.
Föreningen tar ett beslut
För att kunna genomföra ett balkongbygge måste medlemmarna i bostadsrättsföreningen ta ett beslut om det. Det görs oftast på en extrainsatt föreningsstämma som styrelsen bjuder in alla boende till. Där diskuterar ni bygget i stort och offerterna specifikt.
Eftersom det är ett så stort, och ofta dyrt, projekt att bygga balkonger räcker det inte med att fler än hälften röstar ja. Två tredjedelar av medlemmarna måste rösta ja för att ni ska kunna gå vidare. Om ni röstar ja hör ni sedan av er till det företag vars offert ni vill acceptera och ger dem klartecken att påbörja processen.
Ritningar tas fram
Det första som görs är att balkongföretaget mäter och dokumenterar byggnaden för att sedan ta fram ritningar. När ritningarna är klara skickas dem till föreningen och ni får gå igenom och godkänna dem. Det här blir underlaget för bygglovsansökan.
Ansökan om bygglov skickas in
För att bygga balkonger måste ni ha bygglov, och det ansöker man om hos kommunen. Företag som bygger balkonger har full koll på den här processen och vet vad som krävs för att få bygglovet godkänt. Det är alltid föreningen som söker själva bygglovet men vanligast är att balkongföretaget skickar in ansökan och sköter kommunikationen med handläggaren på Stadsbyggnadskontoret.
Hur lång tid det tar att få ett beslut kan variera, dels beroende på vilken kommun du bor i, dels beroende på om ansökan behöver kompletteras eller skrivas om. Men räkna med att det tar ett par månader.
Bygglov beviljas
När bygglovet är beviljat kan balkongföretaget påbörja bygget. Bygget börjar med att balkongerna mäts upp individuellt så att alla lägenheter får en egen ritning. Allt detta sammanställs och skickas in till föreningen som får godkänna det en sista gång.
Bygget sätter igång
Hur lång tid själva bygget tar beror på hur många balkonger som ska byggas och hur förutsättningarna ser ut för just ert hus, men det tar oftast två till tre månader.
Den allra största delen av arbetet görs från utsidan, så du kan bo kvar i din lägenhet under hela bygget. Men du måste räkna med att det kommer ljud och buller från bygget, att du kommer att ha byggställningar utanför fönstret och att fönstren kanske plastas igen under en tid.
Besiktning
Det sista steget innan balkongerna är redo att avnjutas är besiktning. Då går en besiktningsfirma igenom utförandet och skicket på balkongerna. Om besiktningsmannen upptäcker några fel ska företaget åtgärda dessa innan balkongerna börjar användas. Ofta sker också en besiktning något år eller två efter bygget, för att säkerställa att inga fel dykt upp under tiden.
Tänk på det här
- Även att glasa in en redan existerande balkong kräver bygglov. Och tänk på att du ofta måste kunna ta bort glaset själv om fasaden ska målas om eller liknande.
- Det är svårare att få bygglov för balkonger mot gata eftersom det förändrar stadsbilden mer än balkonger mot en innergård.
- Passa på att utföra andra arbeten när byggställningar ändå ska upp. Behöver fasaden renoveras, stuprören bytas eller fönstren målas om? Ni kan spara mycket pengar i bostadsrättsföreningen genom att slå ihop arbetena.
- Om någon i föreningen motsätter sig balkongbygget kan de ha rätt till ersättning. Det kan till exempel vara för att de bor på bottenplan och får sämre ljusinsläpp eller för att insynen ökar i deras lägenhet.
