Mattias Parnestedt är jurist och föreläser bland annat om juridiken kring testamenten. Han menar att många privatpersoner borde fundera mer på vad som händer när någon går bort.
– Folk tycker att det är jobbigt att prata om döden och om pengar, men ofta är det ganska skönt när det är gjort. Det finns vissa typsituationer där testamentsbehovet ofta är stort, till exempel gifta eller sambor med särkullbarn eller sambor med gemensamma barn, säger Mattias Parnestedt.
Enligt lagen ärver inte sambor varandra, då kan ett testamente vara bra. Men ett testamente mellan sambopar ger inte alltid den trygghet som många tror. Även om samboparet har upprättat ett testamente där den efterlevande ska ärva sin partner har barnen rätt att kräva sin laglott direkt.
– Mycket kretsar kring bostaden, som i dag ofta utgör ett stort värde och den sociala tryggheten. Är man gift eller sambo har alltid den efterlevande rätt att ta över bostaden genom bodelning förutsatt att man har möjlighet att lösa ut arvingarna ekonomiskt. Med tanke på dagens bostadsmarknad kan det bli väldigt stora summor. Genom ett testamente kan du ge större ekonomiskt handlingsutrymme för sambon. Samtidigt måste den efterlevande alltid lösa ut laglotten om barnen kräver det.
Folk tycker att det är jobbigt att prata om döden och om pengar, men ofta är det ganska skönt när det är gjort.
Att börja tänka på testamente gäller alltså inte bara äldre människor. Mattias Parnestedt menar att det även finns ett stort behov bland unga sambor och de med barn att diskutera de här sakerna. Vad händer till exempel om någon som har små barn går bort?
– Är barn omyndiga måste man ta hänsyn till att god man kan behöva förordnas vilket ibland kan ta otroligt lång tid. Tanken är god men överförmyndarnämnen är en ganska trög myndighet. I testamente kan man till exempel föreslå vem som ska utses till god man för barnen vilket har en tendens att skynda på processen.
Varför ska man skriva ett testamente?
– För att säkerställa att det blir som du önskar efter din bortgång. Det finns grovhuggna regler i ärvdabalken som anger hur arv ska fördelas och önskar du en annan fördelning är ett testamente enda sättet att ordna detta, säger Mattias Parnestedt.
Skälen till varför man vill ha en viss fördelning kan vara olika, och ofta personliga. Inte sällan vill personen som skriver testamentet gynna en särskild person som kan ha betytt mycket men som inte är arvinge. I andra fall vill personen i fråga gynna en organisation eller ett ändamål.
Ofta fel formalia
Testamente är i Sverige en formbuden handling vilket betyder att det måste upprättas på ett visst sätt för att vara giltigt. Handlingen ska vara undertecknad och namnteckningen ska bevittnas av två samtidigt närvarande personer som inte är släkt med den som upprättar testamentet, eller förmånstagare enligt testamentet.
– Detta kan tyckas enkelt men då och då stöter jag på fall där det slarvats med formkravet. Konsekvensen blir att testamentet blir helt eller delvis ogiltigt vilket ofta får stora konsekvenser, säger Mattias Parnestedt.
Vad ska man tänka på?
– Det viktigaste är att man har en klar uppfattning om vad man vill. Det är nog också viktigt att man har ett lite längre tidsperspektiv när man skriver testamente. Vad som är rimligt i det enskilda fallet är givetvis individuellt. Sedan är det viktigt att betrakta testamente som en handling man bör se över med jämna mellanrum – är det här fortfarande vad jag vill? Det kan också vara så att det händer saker i ens familjesituation, eller ekonomiska situation, som gör att testamentet behöver ändras på något sätt.
Vilka frågor är de vanligaste ni får om testamenten?
– De flesta frågorna rör just efterlevandes rätt att bo kvar, samt eventuella särkullbarns laglotter. Det blir allt vanligare med olika familjesammansättningar som inte utgör mamma, pappa, barn, säger Mattias Parnestedt.
Läs mer:
• Varför är det bra med äktenskapsförord?
• Hur mycket får jag låna?
