Rot och rut kräver elektronisk betalning
Rätten att göra skatteavdrag för arbetskostnaden när du anlitar någon för till exempel reparation eller städning känner de flesta till. Men från och med 1 januari 2020 är det även krav på att din betalning ska ske på ett elektroniskt sätt för att du ska ha rätt att göra avdraget.
Det betyder att du till exempel kan betala med kontokort, Swish eller via faktura. Det viktiga är att betalningen ska innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt för betalning. Reglerna gäller för alla rot- och rutarbeten som betalas från och med årsskiftet, även om själva arbetet påbörjades tidigare. Läs mer om detta på Skatteverket.se.
Slopad värnskatt
Värnskatten, som har varit en andra nivå av den statliga inkomstskatten, försvinner från och med 1 januari 2020. Den länge omdebatterade skatten innebar att höginkomsttagare betalade fem procent mer i skatt per extra intjänad krona över en årslön på 689 300 kronor.
Höjt grundskydd för äldre
Vid årsskiftet trädde nya regler i kraft som ska ge ett högre grundskydd för äldre i form av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Den maximala ersättningen för bostadstillägg för pensionärer höjdes från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad.
Om du redan i dag har bostadstillägg behöver du inte göra någon ny ansökan, det sker en automatisk omräkning av vad du ska få för tillägg. Se bara till att du anmäler om det sker någon förändring av till exempel din hyra, inkomst eller dina tillgångar.
Förlängt anställningsskydd
Riksdagen har fattat beslut om att ändra reglerna i LAS (Lagen om anställningsskydd) som innebär att arbetstagare från 1 januari i år ska ha rätt att fortsätta vara anställda till 68 års ålder, istället för till 67 års ålder som tidigare var lagstadgat. År 2023 ska gränsen justeras till 69 år. Regeln är tvingande till arbetstagarnas förmån, det vill säga att den inte kan frångås genom avtal parterna emellan. Pensionssystemet justeras även genom att den lägsta åldern för att ta ut pension ändras från 61 år till 62 år.
Ny mätmetod påverkar bilköp och leasing
Fordonsskattesystemet bonus malus infördes 2018. Det premierar fordon som har låga utsläppsvärden för koldioxid, respektive straffar fordon med högre utsläpp i form av förhöjd fordonsskatt under bilens tre första år.
Principen för skatten är fortsättningsvis densamma, men mätmetoden som ligger till grund för hur den beräknas har ändrats. Detta påverkar skattenivåerna för nya bilar som säljs efter 1 januari. Den nya mätmetoden kallas för WLTP och ger bilarna mer verkliga siffror på förbrukning och koldioxidutsläpp. Följden av det nya sättet att mäta är att många malusbilar, som redan har förhöjd skatt, blir ännu dyrare.
Läs mer här: Höjd bilskatt på flera vanliga bilmodeller
Mer information hittar du på Konsumentverket.se.
Nytt prisbasbelopp
Prisbasbelopp används bland annat inom socialförsäkringen och skattesystemet och i år har det fastställts till 47 300 kronor. Det finns också ett förhöjt prisbasbelopp som används för att beräkna pensionspoäng för tilläggspension och det är beräknat till 48 300 kronor i år.
Höjningen av prisbasbeloppen beräknas att ge både pensionärer och studenter ett par hundralappar mer i månaden.
Kontanterna stärks
Även om allt fler gör sina betalningar elektroniskt finns det fortfarande kontanter i omlopp i vårt samhälle. De som värnar om kontanternas överlevnad får i år stöd i form av en ändring i lagen om betaltjänster. Ändringen ska bland annat se till att banker som har en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor samt erbjuder betalkonton, måste erbjuda kontantuttag och dagkassehantering över hela landet.
